Ha/Hb/Hc/Hd/Hg

SJ Hg 770 i Sandviken 1986. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången
• Typ: Ellok
• Axelföljd: Bo'Bo'
• Längd: 11720 mm (Ha/Hb), 12500 mm (Hc-Hg)
• Tjänstevikt: 49,4 ton (Ha), 51,2 ton (Hb), 59,8 ton (Hc), 62,2 ton (Hd), 63,6-64,8 ton (Hg)
• Max axellast: 16,1-16,4 ton (Hg)
• Effekt: 1176 kW (Ha/Hb/Hd), 1160 kW (Hc), 1296 kW (Hg)
• Startdragkraft: 185 kN
• Hastighet: 70 km/h (Ha), 80 km/h (Hb/Hc/Hd/Hg)
• Tillverkare: Asea
• Byggår: 1936-1939 (Ha), 1939-1940 (Hb), 1942-1944 (Hc), 1942 (Hd), 1947-1951 (SJ Hg), 1954 (TGOJ Hg)
• Byggt antal: 40 (Ha), 22 (Hb), 12 (Hc), 4 (Hd), 65 (Hg till/övertagna av SJ), 7 (Hg till TGOJ)
• Ursprunglig nummerserie: 451-480 (Ha), 501-522 (Hb), 523-534, 551 (Hc), 551-554 (Hd), 654-681, 751-787 (SJ Hg), 201-207 (TGOJ Hg)
• Tillhörde: SJ och TGOJ

Boggieloket som såg ut som ett strykjärn

Under 1930-talet började SJ elektrifiera även mindre sidobanor. Dessa hade lägre standard än huvudlinjerna och krävde alltså lättare lok. Asea och SJ tog därför i samarbete fram H-loken som på flera sätt skilde sig från tidigare ellok som oftast varit tvåhyttslok med koppelstångsdrift. H-loken var liksom Öc/Öd-loken boggielok och hade en enda hytt mitt på loket med två huvar på vardera sidan.

Dåliga gångegenskaper

Serien av H-lok inleddes med 40 Ha-lok (först littererade Ud) som levererades 1936-1939. Loken visade sig snart ha ganska usla gångegenskaper eftersom boggierna inte var tillräckligt fjädrade. Loken påverkade spåret negativt speciellt på bibanor med enklare standard och maxfarten fick sättas ner från 90 km/h till 70 km/h. Trots det beställdes en andra serie lok där dock konstruktionen ändrades något. Dessa 22 lok fick littera Hb.

"Strykjärn"

Erfarenheterna ledde till ett flertal förbättringar i Hc- och Hd-loken. Loken gjordes längre, fick bättre fjädring och balanserades om genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet "strykjärn".

De tolv Hc-loken hade liksom tidigare tasslagermotorer som drev direkt på varje axel i boggien medan de fyra Hd-loken på försök fick hålaxeldrift, det vill säga fullt avfjädrade motorer. Dessa var dock dyrare att underhålla och Hd 551 byggdes redan 1950 om till Hc och på 1960-talet blev de tre kvarvarande Hd-loken konverterade till Hg.

Riktigt bra blev dock först Hg-loken som fick kraftigare tasslagermotorer (littera He och Hf hoppades över). Största hastighet sattes dock försiktigtvis till 80 km/h. Totalt 65 Hg-lok levererades till SJ 1947-1951, men i denna summa ingick nio privatbanelok som strax efter leverans övertagits av SJ när banorna förstatligades (BJ, SDJ och NKlJ). Asea tillverkade även sju Hg-lok till Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar (TGOJ).

SJ Ha 456 i Knivsta 1958. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

Humle och Dumle

Loken användes i lättare persontåg och godståg och i växling. I lokaltrafiken Göteborg-Alingsås kördes persontåg med B6-vagnar och ett Hg-lok i varje ände och folkhumorn gav dessa tåg namnet "Humle och Dumle" efter några figurer i ett barnprogram. Samma arrangemang användes också på linjen Örebro-Svartå.

Slopning

Ha-, Hb-, Hc- och Hd-loken slopades alla under 1960- och 70-talen men tre av Hd-loken fick som sagt förlängt liv genom att de byggdes om till Hg.

Under 1970-talet fick 36 av Hg-loken multipelutrustning och ny littera Hg2. Två multipelkopplade Hg2 kunde till skillnad från ett ensamt lok även dra tunga godståg. Hg- och Hg2-loken fortsatte att gå i trafik under hela 1980-talet och de sista loken hängde med ända till 1992. TGOJ:s sista Hg-lok slopades 1993.

Flera Hg-lok finns bevarade, bland annat hos Bergslagernas Järnvägssällskap, Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum och Järnvägsmuseet.

SJ Ha 484 1956. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

SJ Hb 503 1939. Foto okänd/Järnvägsmuseet.

SJ Hc 529 i Strängnäs 1959. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

SJ Hd 551 i Karlsborg 1959. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

SJ Hg2 677 i Sandviken 1989. Märket i fronten är för Göteborgsregionens Lokaltrafik, loket hade tidigare använts i lokaltågen Göteborg-Alingsås. Foto Markus Tellerup.

SJ Hg2 656 med godståg mellan Sandviken och Forsbacka i februari 1990. Foto Markus Tellerup.

TGOJ Hg 201 i Ställdalen 1962. Foto Dan Thunberg/Järnvägsmuseet.

TGOJ Hg 205 1954. Foto okänd/Järnvägsmuseet.

Hg 226 som museilok i Göteborg 2000. Loket levererades till Bergslagernas Järnvägar (BJ) 1948 men övertogs av SJ samma år när BJ förstatligades. Hos SJ fick loket nummer 752 och byggdes senare om till Hg2. Efter att loket blivit museilok hos Bergslagernas Järnvägssällskap på 1990-talet restaurerades det till det ursprungliga BJ-utseendet. Foto Markus Blidh.

Interiör förarhytt Hg2 654.

SJ Hg 553 i Malmö 1988. Detta var ett av tre Hd-lok som byggdes om till Hg. En speciell detalj på detta lok var de översta strålkastarna som var utbytta till Marchal-strålkastare, lika de på t ex Rc-loken. Foto Christian Tellerup.

TGOJ Hg 207 i Eskilstuna 1986. Foto Kalle Svärd.

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Bernt Forsberg: Statens järnvägars elektrolok av typen H, artikel i Spår, Järnvägsmusei vänners årsbok 1994
- Sören Svensson: Utgångna loktyper vid SJ 1981: Hb/Hc, artikel i tidningen Tåg 5/1982
- Ritning på Hc, tidningen Allt om Hobby 7/1975