Annons

Bild: Tåg mot Lycksele vid Bjursele 2021Tåg mot Lycksele vid Bjursele 2021. Persontrafiken Hällnäs-Lycksele upphörde i december 2022 men tanken är att återuppta trafiken när sträckan har elektrifierats. Foto Roy Mårtensson.

167

km

M

system

90

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Godstrafik, ingen persontrafik för närvarande
  • Öppnad: 1922-1930
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 167 km
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: D2 - 22,5 ton
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej
  • Trafikeringssystem: M
  • Hastighet: Upp till 90 km/h

Historia

Statsbanan Hällnäs-Storuman är den längsta av de tvärbanor som byggdes för att förbinda Inlandsbanan med Stambanan genom övre Norrland. I likhet med de två andra tvärbanorna Forsmo-Hoting och Jörn-Arvidsjaur - och själva Inlandsbanan - kom banan till efter att guldåldern för järnvägsutbyggnaden var över.

Öppnades i etapper

Banan öppnades i etapper. Viss godstrafik kom igång 1922 mellan Hällnäs och Åmsele. Regelrätt person- och godstrafik startade 1924 på sträckan Hällnäs-Lycksele. Först i december 1930 öppnades delen mellan Lycksele och Storuman.

Nedläggning och nystart för persontrafiken

Bild: Tåg från Hällnäs med Y1 1299 i Lycksele 1994
Tåg från Hällnäs med Y1 1299 har just ankommit Lycksele den 21 juli 1994, ett knappt år innan persontrafiken lades ned. Foto Mattias Eriksson.

1992 lades persontrafiken mellan Lycksele och Storuman ned, tre år senare även på sträckan Hällnäs-Lycksele. De sista åren bedrevs trafiken på uppdrag av Länstrafiken i Västerbotten.

Persontrafiken på sträckan Hällnäs-Lycksele togs upp igen i augusti 2011 i form av genomgående tåg Umeå-Hällnäs-Lycksele. Tågen blev en del av trafiksystemet Norrtåg och en Y31-motorvagn användes i trafiken.

Pausad persontrafik

I oktober 2022 beslutade Region Västerbotten att pausa persontrafiken Hällnäs-Lycksele från tidtabellskiftet i december 2022. Man har bara haft en motorvagn för trafiken och tågen har ofta ersatts av buss.

Målet är istället att elektrifiera Hällnäs-Lycksele så att elmotorvagnar kan användas på hela sträckan Umeå-Lycksele. När detta kan ske är dock inte klart.

Bild: Persontåg bestående av en Y31-motorvagn i Lycksele 26 september 2021Persontåg bestående av en Y31-motorvagn i Lycksele 26 september 2021. Foto Roy Mårtensson.

Trafik

Persontrafiken Hällnäs-Lycksele ersattes med buss från tidtabellskiftet i december 2022 och banan saknar för närvarande persontrafik.

Godstrafik, framför allt timmertransporter,  förekommer på hela banan och utförs bl a av Green Cargo med diesellok typ Td/T44. Även Hecor Rail kör timmertåg på banan.

Bild: Godståg mot Storuman rullar över Umeälven i Lycksele september 2021Godståg mot Storuman rullar över Umeälven i Lycksele september 2021. Foto Roy Mårtensson.

Beskrivning

Från Hällnäs (Hls, 0 km) station fortsätter Stambanan genom övre Norrland rakt norrut medan banan till Storuman tar av mot nordväst. Banan går till en början genom Västerbottens djupa och öde skogar, avbrutna endast av mindre sjöar. Nära före detta Åmsele (Åm, 28 km) station korsar banan Vindelälven. Åmsele samhälle ligger flera kilometer norr om järnvägen och persontågen stannar inte vid den gamla stationen, men 2019 ska en ny mötesstation stå klar för att underlätta för tågtrafiken. Apropå namnet Åmsele - många av samhällena längs norrlandsälvarna har fått namn av benämningen "sel" för ett avsnitt med lugnt strömmande vatten (i motsats till "fors").

Bild: Stationshuset i Lycksele
Stationshuset i Lycksele i juli 2003. Foto Martin Oscarsson.

Därefter följer banan Arvån som förbinder Umeälven och Vindelälven. Arvån (An, 46 km) är även namnet på en av banans tidigare stationer. Lycksele (Ly, 64 km) är den enda större orten längs banan och här lastas en hel del av de skogsprodukter som banan transporterar. Lycksele är också slutstation för persontågen.

Banan korsar Umeälven som delar Lycksele i två delar. Hädanefter följer banan Umeälven och den går därför genom mer befolkade trakter. Parallellt med banan hela vägen till Storuman går även Europaväg 12, mera känd som "Blå vägen". Längs färden passeras Umgransele (85 km), Kattisavan (Kat, 97 km) och Blåviksjön (106 km). Umeälven korsas på nytt vid Åskilje (120 km) just där den rinner samman med Juktån norrifrån. Gunnarn (Gun, 135 km) med flygplats en bit söder om järnvägen passeras och därefter Barsele (148 km). Stationen i Stensele (162 km) var sista uppehåll före Storuman på den tiden persontågen gick här. Banan når Storuman (Sum, 167 km) söderifrån och ansluter till Inlandsbanan från (Östersund-) Vilhelmina.

Bild: Hector Rails timmertåg utanför Lycksele i september 2021Hector Rails timmertåg, draget av ett T66-lok, utanför Lycksele i september 2021. Foto Roy Mårtensson. 
Bild: Godståg i LyckseleEn Y31-motorvagn gör uppehåll i Hällnäs 2013. Foto Jeff Trigwell.
Bild: Stationen i Gunnarn 2005Stationen i Gunnarn 2005. Foto Christian Tellerup.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

Banor i Götaland

Utforska Södra stambanan, Västkustbanan och många fler.

Läs mer

Banor i Svealand

Utforska Mälarbanan, Värmlandsbanan och många fler.

Läs mer

Banor i Norrland

Utforska Botniabanan, Malmbanan och många fler.

Läs mer

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer