Ängelsberg-Snyten-Kärrgruvan

Stationen i Kärrgruvan i juli 2018. Stationshuset är inte ursprungligt utan ett hus från Ängelsberg som monterats ned och byggts upp av museiföreningen ENJ. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Museitrafik och delvis godstrafik 
• Öppnad: 1856 (Kärrgruvan-Trättsbo 1853)
• Spårvidd: 1435 mm (ursprungligen 891/1188 mm)
• Längd: Ängelsberg-Snyten 4 km; Snyten-Kärrguvan 14 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton (Ängelsberg-Snyten)
• Elektrifierad: Ängelsberg-Snyten
• Fjärrblockering: Ängelsberg-Snyten
• ATC: Ängelsberg-Snyten
• Trafikeringssystem: Ängelsberg-Snyten System H, Snyten-Kärrgruvan System M
• Hastighet: Upp till 40 km/h

Historia

I Norberg hade gruvbrytningen långa traditioner och att använda järnvägar för de tunga transporterna var därför mycket intressant. Redan 1853 startade Norbergs Järnväg godstrafik mellan Kärrgruvan och Trättsbo på ett 891 mm-spår. Denna blev kortvarig men kan ändå sägas vara Sveriges första lokdragna järnvägstrafik.

Banstandarden - med bland annat längsgående sliprar för att spara pengar - visade sig vara alltför dålig. Loket som användes var "Förstlingen", byggt vid Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. Loket byggdes om till normalspår och gick sedan på Nora-Ervalla Järnväg men skrotades 1871. Genom Projekt Förstlingen har nu en fullt fungerande fullskalereplik av loket byggts, även det i Eskilstuna.

Breddning två gånger om

Norbergs Järnväg byggdes om till 1188 mm år 1856 då trafiken kom igång på hela sträckan Ängelsberg-Kärrgruvan. År 1876 breddades den på nytt, denna gång till normalspår (1435 mm), och fick delvis en ny linjesträckning. Samma år öppnade Stockholm-Westerås-Bergslagens Järnvägar (SWB) sin linje till Ängelsberg och detta bolag trafikerade även Norbergs Järnväg. 1922 köptes Norbergs Järnväg av SWB.

Många järnvägar i området

1874 fick Kärrgruvan f ö järnvägsförbindelse även norrifrån då Krylbo-Norbergs Järnväg (KNJ) invigdes. KNJ konkurrerade med Norbergs Järnväg och hade en egen station i Kärrgruvan, Kärrgruvan övre, men förbindelse fanns mellan banorna. KNJ byggde 1898 en fem kilometer lång bibana från Kärrgruvan till gruvsamhället Klackberg, som hade fått järnvägsförbindelse med Norberg 1882 då Klackbergs järnväg (KlbJ) öppnades. Bakom KlbJ stod huvudsakligen Norbergs Järnväg så när KNJ öppnade sin linje till Klackberg hårdnade konkurransen mellan bolagen ännu mer. Av KNJ och KlbJ (KlbJ fusionerades med Norbergs Järnväg 1916) återstår dock i dag nästan ingenting - det mesta av KNJ lades ned 1958 och på f d KlbJ upphörde trafiken 1976. Bara en två kilometer lång rest av KNJ i form av spåret Kärrgruvan-Bålsjöverket (som inte trafikeras) finns kvar i dag. 

Järnvägen gjorde en tidig debut i Norbergs-trakten, många andra platser i Sverige fick vänta både två och tre decennier på "vägen av stål". På denna bild från Kärrgruvan ca 1859 ses Norbergs Järnvägs lok 1 "Norberg" med lokförare N P Lantz och lok 2 "Åmänningen" med förare Abr. Andersson. Foto Järnvägsmuseet.

Nya transporter av råjärn - så nedläggning

Banan mellan Ängelsberg och Snyten fick eldrift år 1956 men sträckan upp till Kärrgruvan förblev oelektrifierad. Persontrafiken på hela banan lades ner 1962. Godstrafiken mellan Snyten och Kärrgruvan fanns kvar till 1980-talet. En av de sista större transportuppgifterna för banan var flytande råjärn mellan masugnen i Spännarhyttan (strax öster om Norberg) och stålverket i Surahammar. En ny modern masugn byggdes i Spännarhyttan i början av 1970-talet och fem specialvagnar för transporterna av det flytande järnet tillverkades av Norbergs Mekaniska Verkstad. Satsningarna inföll dessvärre ungefär samtidigt som krisen i gruv- och stålindustrin. Efter att ha förlorat stora pengar beslöt ägaren Asea att lägga ned masugnen 1981, samma år som gruvbrytningen i Norberg upphörde. Gruvnäringen hade ända från början varit banans livsnerv varför dess öde nu var beseglat. In på 1990-talet användes dock banan av Banverket för transporter av makadam. Därefter återstod bara enstaka godståg mellan Ängelsberg och Snyten, vid några tillfällen har även persontåg letts om den vägen vid banarbeten eller trafikstörningar på andra linjer.

Gruvmuseet i Kärrgruvan ligger vid södra infarten till Kärrgruvans station och är en del av Ekomuseum Bergslagen. Här kan man se bl a trallor som använts vid transporten av malm. Foto Frederik Tellerup.

Museiförening och nytt bolag

1999 bildades Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening (ENJ) för att bevara banan och sedan 2003 kör man museitåg Ängelsberg-Kärrgruvan sommartid. På senare tid har det talats om att återuppta godstrafiken, men 2014 beslöt Trafikverket att upphöra med underhållet av bandelen Snyten-Kärrgruvan. 2016 bildade därför representanter för Norbergs kommun, ENJ och två företag bolaget Norberg Järnvägs AB. Bolaget har övertagit rollen som infrastrukturförvaltare från Trafikverket och underhåller nu Snyten-Kärrgruvan. Under 2018 påbörjades ett större slipersbyte för att möjliggöra framtida godstrafik.

Även delen Ängelsberg-Snyten, som förvaltas av Trafikverket, har rustats upp. Under 2022 byttes spåret på sträckan.

ENJ:s Y7-rälsbuss mot Kärrgruvan i Norberg 29 juli 2018. Stationshuset byggdes 1944 och ersatte ett äldre hus. En däckfirma har tagit över stationshuset och godsmagasinet. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Mellan Ängelsberg och Snyten går enstaka godståg, men bandelen används då och då av andra tåg vid trafikstörningar. Sommartid kör Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening (ENJ) museitåg Kärrgruvan-Ängelsberg med dieselmotorvagnar typ Y7.

I Ängelsberg ansluter tågen (här en X51-motorvagn) på linjen Västerås-Ludvika. ENJ:s rälsbuss har en egen plattform. Foto 2018, Frederik Tellerup.

Beskrivning

I Ängelsberg (Äbg, 0 km) med sitt ståtliga stationshus ansluter banan Västerås-Ludvika. Stationen ligger vackert vid sjön Åmänningen och bara ett stenkast från museitågens plattform avgår färjan till Oljeön - världens äldsta bevarade oljeraffinaderi. Det gamla lokstallet i bangårdens södra ände har tagits över av Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening (ENJ). Järnvägen går norrut förbi det av UNESCO världsarvsklassade bruksområdet som syns på höger sida, här finns en liten hållplats för museitågen, Ängelsbergs bruk (Äbgb, 1 km). Efter bara några kilometer nås station Snyten (Snt, 4 km) som fått sitt namn av sjön intill. Banan förenas med det så kallade Godsstråket genom Bergslagen (Mjölby-Storvik). Vid Snytens östra utfartssignal tar den oelektrifierade banan mot Norberg av mot nordväst medan "godsstråket" fortsätter mot Avesta-Krylbo.

Hållplatsen i Högfors ligger vackert vid Dammsjön. Foto 2018, Frederik Tellerup.

I Högfors (8 km) fanns tidigare en station, stationshuset är numera bostadshus men museitågen har fortfarande en hållplats. Strax väster om banan kan man se en stor husruin - det är byggnaden där arbetarna vid Högfors bruk bodde. Även ruiner av bruket - som lades ner 1953 - finns kvar en bit från banan.

Vi kommer sedan till Norberg (Nbg, 14 km). Härifrån gick tidigare en fyra kilometer lång bibana till gruvorna i Klackberg, trafiken upphörde 1976. I Norberg finns en del vacker trähusbebyggelse och man kan ta en fikapaus på berömda Elsa Andersons konditori. Banan fortsätter norrut förbi Mimerlaven som står kvar som ett monument över gruvbrytningen i Norberg, här hålls en festival för elektronisk musik varje sommar. Efter att det anslutande spåret till industriområdet Spännarhyttan (Spy, 17 km) passerats är Kärrgruvan (Kär, 18 km) nästa station. Här har ENJ sin bas och man kan stoltsera med Sveriges äldsta bevarade lokstall från 1857. I Kärrgruvan kan man hitta många rester av gruvepoken och ett litet gruvmuseum finns i en av de bevarade byggnaderna.

Längre än till Kärrgruvan kör inte museitågen men spåret ligger kvar ytterligare två kilometer norrut till Bålsjöverket - detta är en del av f d Krylbo-Norbergs Järnväg (KNJ) som förband både Kärrgruvan och Klackberg med Krylbo. Fortsättningen av KNJ till Krylbo lades ned 1958.

Lokstallet i Kärrgruvan 2018. Stallet byggdes 1857 av Norbergs Järnväg. Även KNJ:s lokstall finns kvar i Kärrgruvan, men det saknar spår och används till annat. Foto Frederik Tellerup.

Det f d stationshuset i Högfors 2018. Foto Frederik Tellerup.

I Snyten ansluter Godsstråket genom Bergslagen (Mjölby-Storvik). Skylten med S står för "system S" - läs mer på sidan om trafikeringssystem. Foto Frederik Tellerup.

Bangården i Kärrgruvan 2018. Kärrgruvan har genom årens lopp haft flera stationshus. Det första huset från smalspårstiden finns numera i hembygdsparken i Norberg. Huset till vänster i bilden ska också ha varit stationshus tidigare och är numera bostadshus. Museiföreningen ENJ:s nuvarande stationshus stod klart 2016 och skymtar bakom träden mitt i bilden. Foto Frederik Tellerup.

Y7 1156 och 1255 tillhörande ENJ startar sin resa mot Kärrgruvan. Foto i Ängelsberg 2003, första året med museitrafik, Markus Tellerup.

Förstlingen II - den nybyggda repliken av Förstlingen - vid Järnvägsmuseidagen i Gävle den 11 september 2004. Ångloket Förstlingen användes på Norbergs Järnväg på 1850-talet. Foto Markus Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- C. Bengt Ohlin: Förstlingen på spåret igen efter 150 år, Spår 2003, Sveriges Järnvägsmuseum & Järnvägsmusei Vänner
- Gunnar Nilsson & Folke Åström: 600-årig järnepok i Norberg slut, tidskriften Tåg nr 6/1981
- Lars-Henrik Larsson: Åter trafik på linjen Ängelsberg-Snyten, tidskriften Tåg nr 7/1983
- Jan I Arvhult: Förstlingen rekonstrueras, tidskriften Tåg nr 8/1998
- Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening (ENJ)

Om Krylbo-Norbergs Järnväg m m
- Torsten Olsson: Norbergsbanorna, Järnvägar i Norbergs bergslag sedan 1853, Frank Stenvalls förlag 1995
- Bengt Hammar, SJK-resan på KNJ - ett 25-årsminne, tidskriften Tåg nr 3/1983
- Leif Bergort, Järnvägsmiljön i Norbergstrakten, tidskriften Tåg nr 1/1984
- Torsten Olsson & Gunnar Sandin, Ett och annat från Norberg, tidskriften Tåg nr 10/1999