Uppsala Ö-Länna-Faringe

Tåg mot Faringe med YP 885 och UBFYP 2109 gör uppehåll i Bärby 2004. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Museitrafik
• Öppnad: Uppsala-Länna 1876, Länna-Faringe (-Norrtälje) 1884
• Spårvidd: 891 mm
• Längd: 32 ½ km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: 12 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: SÄO
• Hastighet: Upp till 50 km/h

Historia

Den här museibanan är en rest av det stora smalspårsnätet i Roslagen som förband bland annat Norrtälje, Stockholm och Uppsala med varandra. Om detta finns även att läsa på sidan om Roslagsbanan. Museijärnvägen är idag en av de längre i Sverige med sina dryga 32 kilometer från stoppbock till stoppbock.

Första järnvägen mot Roslagen

Uppsala-Länna Järnväg (ULJ) var den allra första delen i det blivande smalspårsnätet. Det var Vattholma Bruk med sin masugn i Länna som drev på för att förbättra sina transportmöjligheter. Andra intressen blev snart också delaktiga, varav vissa ville bygga järnvägen normalspårig. Så blev det alltså inte - ett beslut som fick konsekvenser för hela det fortsatta järnvägsbyggandet i Roslagen. 1875 fick man koncession för banbygget och den 5 november 1876 kom trafiken igång. Banan blev känd som Lännakatten, ett namn som museijärnvägen använder än idag. Ursprunget står troligen att finna i den (kattlikt) väsande ångvagn som bolaget inköpte 1888.

SRJ motorvagn 3106 på Uppsala Ö 1960. SRJ skaffade tidigt elmotorvagnar till banorna närmast Stockholm (Roslagsbanan) men köpte också flera dieselmotorvagnar till de oelektrifierade sträckorna. Motorvagn 3106 tillverkades av Nohab 1940, hade 58 sittplatser och en högsta hastighet på 85 km/h. Efter att SJ övertagit SRJ 1959 fick motorvagnen littera Xo5p och numret 927. Den slopades i början av 1960-talet. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

Fortsättning till Norrtälje

Redan under ULJ:s tillkomsttid visade Norrtälje intresse för att få staden förbunden med Uppsala. Länna-Norrtälje Järnväg (LNJ) bildades dock inte förrän 1881 och först tre år senare stod den nya järnvägslinjen klar. Den sträckte sig från Länna via Almunge, Faringe, Knutby, Rånäs och Rimbo till Norrtälje. Nu kunde man åka med ett genomgående tåg från Uppsala till Norrtälje på cirka fyra timmar. Redan 1885 fick Rimbo ytterligare en järnväg i form av Stockholm-Rimbo Järnväg (SRJ) - se Roslagsbanan - och 1898 ännu en till Häverösund (1915 förlängd till Hallstavik).

Den så småningom betydande trafikförvaltningen SRJ (som sedan tog sig namnet Stockholm-Roslagens Järnvägar) tog över LNJ 1905 och ULJ 1908. Sträckan Rimbo-Norrtälje elektrifierades 1949 och kunde därefter trafikeras med genomgående eltåg från Stockholm.

Nedläggningar

SRJ gick upp i SJ 1959. YP-rälsbussar infördes men snart började bannätet att förminskas. 1966 försvann persontrafiken mellan Rimbo och Hallstavik och Rimbos verkliga storhetstid som järnvägsknut var över. Redan året därpå drogs persontågen Uppsala-Rimbo in. Samma år avelektrifierades sträckan Rimbo-Norrtälje, men då återstod bara två trafikår även för den banan. Den 19 april 1977 gick så även det sista godståget mellan Uppsala och Hallstavik via Rimbo. Då stod nämligen den nya järnvägen mellan Hargshamn och Hallstavik färdig (se Örbyhus-Hallstavik) och den sista smalspårstrafiken i Uppland vid sidan om Roslagsbanan var borta.

Uppsala Östra i augusti 1991. Ett tåg bestående av YP 809 och släpvagnen UBFYP 2109 inväntar avgång. Foto Markus Tellerup.

Lännakatten återuppstår som museijärnväg

Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJmf) grundades redan 1968, det vill säga en god stund innan den sista reguljära godstrafiken lagts ned. Syftet var att bevara materiel från och bedriva trafik på det smalspåriga Roslagsbanenätet. I det läget var det inte klart vilken järnvägssträcka man skulle få disponera.

Föreningens säte hamnade till slut i Faringe och man fick överta sträckan Uppsala-Faringe år 1979. Föreningen hade innan dess köpt in bland annat smalspåriga ånglok från Norra Östergötlands Järnvägar och Byvalla-Långshyttans Järnväg. Dessa har sedan efterhand huvudsakligen kompletterats med materiel som trafikerat SRJ:s gamla bannät såsom lokomotorer typ Z4p och Z6p, rälsbussar typ YP med släpvagnar samt personvagnar.

Flaggskeppet får sägas vara ångloket SRJ 28 - "Stortysken" - ett av de största smalspåriga ångloken i Sverige och som SRJ använde bland annat i persontåg Stockholm-Rimbo och malmtåg Dannemora-Harg (se Örbyhus-Hallstavik där även bild finns). Föreningen bedriver idag en livaktig trafik sommartid.

Ett tåg närmar sig slutstationen i Faringe i början av september 2004. Loket är Byvalla-Långshyttans Järnväg nr 4 "Långshyttan" levererat 1897 från Motala Verkstad. Foto Markus Tellerup.

Trafik

Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar kör museitåg Uppsala-Faringe sommartid. Många tåg går bara en del av sträckan. Det finns goda möjligheter att kombinera resan med andra aktiviteter som till exempel vandring och bad. Trafiken bedrivs framförallt med ångtåg och rälsbussar men ibland körs även tåg med diesellok.

Annons

Tp-loket 3515 med persontåg mot Uppsala mellan Marielund och Bärby 2004. Den första vagnen, en post- och resgodsvagn, är en av få personvagnar som SJ själva köpte till sina övertagna smalspårsbanor och hade ursprungligen 1067 mm spårvidd. Foto Markus Tellerup.

Beskrivning

Den 12 maj 2012 invigdes nya Uppsala Östra (Uö, 0 km/km 114) station som består av ett nybyggt stationshus i funkisstil och två spår. Den lilla smalspårsstationen är den östligaste delen av Uppsalas nya resecentrum som även omfattar normalspåriga Uppsala C och en bussterminal. Det ena spåret delar även plattform med ett av normalspåren. Det nya stationshuset har stilelement hämtade från det som var Uppsala Östras stationshus mellan 1934 och 1971. Före ombyggnaden till resecentrum låg Uppsala Ö ett hundratal meter längre österut.

Gammalt och nytt i Uppsala 2012: efter att stationen byggts om har museijärnvägens ändstation fått betydligt modernare omgivningar. Foto Åke Forssten.

Banan svänger strax efter start österut och passerar till att börja med Bergsbrunnaparken där banan hade tillfällig ändstation medan ombyggnadsarbetena vid Uppsala Resecentrum pågick. Den trespåriga bangården från den tiden finns kvar. Linjen fortsätter norr om Uppsalas industriområden Boländerna och Fyrislund. Hållplats Fyrislund (Fl, 2 km/km 112) kom till på 1990-talet och finansierades med hjälp av McDonalds-restaurangen intill. Här finns även en utrangerad vagn från Roslagsbanan uppställd. Årsta (Ås, 3 km/km 111) är sista hållplats innan vi är ute ur Uppsala. Banan hade länge en plankorsning med E4:an i Fyrislund. Sedan den nya motorvägsförbifarten öster om Uppsala byggts korsas dock E4:an en bit längre ut på en 66 meter lång bro.

Ett blandat tåg från Almunge draget av lokomotorn SRJ Z6p nr 3 ankommer Bärby sommaren 2004. Bärbys stins gör honnör. Foto Markus Tellerup.

Tåget går en stund över slätten fram till hållplatsen i Skölsta (Sa, 6 km/km 108). Därefter blir det mera skog fram till Bärby (B, 10 ½ km/km 104) där landsvägen till Norrtälje korsas. Bärby är första station efter Uppsala, men här sker vanligen inga tågmöten. Engelskspråkiga resenärer hickar måhända till lite extra vid de hållplatser som följer - Gunsta (Ga, 11 ½ km/km 103) och Funbo (Fb, 13 km/km 101). Vid station Marielund (Ml, 14 ½ km/km 100) anordnas ofta tågmöten och är något av ett nav för trafiken. Här finns också ett järnvägskafé samt en järnvägshistorisk utställning i godsmagasinet. Marielund är en god utgångspunkt för utflykter i de natursköna omgivningarna. Som kilometertavlan berättar är det precis tio mil härifrån till Stockholm Östra.

Från Marielund och fram till Selknä har banan sjön Trehörningen på höger sida. Hållplatserna Lövstahagen (Lh, 15 ½ km/km 99) och den nedlagda Björktomta (Bta, 16 km/km 99) passeras. Från Selknä (Slä, 17 km/km 98) hållplats finns till många tåg en anslutande landsvägsbuss till Fjällnora vid Trehörningens södra hörn. Ett populärt utflyktsmål med bland annat badstränder. Vi har efter en stund Lötsjön på höger sida och hållplatsen vid namn Löt (Löt, 19 km/km 95) passeras. Länna (Lna, 20 ½ km/km 94) station var banans ändstation från 1876 fram till 1884 då fortsättningen mot Norrtälje öppnades. Namnet stavades från början Lenna. På stationshuset som numera är privatbostad står namnet Lännaholm som stationen hette från 1954 och resten av tiden med reguljär trafik. Som "stationshus" fungerar numera en kur som flyttats från Djursholmsbanan.

Länna bruk (Lbr, 21 ½ km/km 93) passeras. Masugnen i Länna, själva upphovet till järnvägen, lades ned redan 1904. Här hade bruket även en hästbana som korsade linjen. Banan korsar sedan Långsjön där den är som smalast - bara en liten å - och följer den därpå. Almunge (Alg, 26 km/km 89) station är slutstation för vissa tåg. Värdshuset i Almunge serverar museijärnvägens resenärer ångloksbiff till specialpris - förbeställning i Uppsala ger snabbare servering. Efter Almunge svänger banan norrut och passerar Moga (Mg, 28 ½ km/km 86) hållplats. Faringe (F, 32 ½ km/km 82) är ändstation för museijärnvägen. Här har föreningen sina lokstallar och verkstäder, bland annat i det ursprungliga lokstallet vid infarten på vänster sida.

Faringe var under smalspårets glansdagar en järnvägsknut där en anslutande linje gick norrut till Gimo (längs banan Dannemora-Hargshamn) via Alunda. Banans utgångslinje var samma som leder till lokstallet. Trafiken på linjen upphörde 1970 och den revs upp de närmaste åren därefter. Järnvägen vidare från Faringe österut till Norrtälje via Knutby, Rånäs, Rimbo, Finsta och Syninge är helt uppriven sedan 1978, sträckan Rimbo-Norrtälje sedan 1969-70.

Dieselloket Tp 3515 i Marielund 2004. Tp-loken trafikerade f d SRJ efter SJ:s övertagande och just detta lok användes de sista trafikåren i godstågen mellan Uppsala och Hallstavik. Foto Markus Tellerup.

Vy över linjen mellan Marielund och Bärby från museiföreningens rälsbil. Rälsbilen är en Volvo från 1938 och inköptes av SRJ. Foto Markus Tellerup.

Stationen i Almunge 2004. Tåg mot Faringe gör uppehåll. Stationsområdet har renoverats med bland annat nya plattformar. Foto Markus Tellerup.

Det nya stationshuset vid Uppsala Östra i november 2012. När stationshuset invigdes i maj samma år var det över 40 år sedan Uppsala Östra haft ett riktigt stationshus (jämför bilden ovan). Till stationen hör de smalspåriga spåren 9 och 10 vid helt ombyggda Uppsala C. Foto Markus Tellerup.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Johan Vinberg mfl: Lennabanorna, Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar 2004
- Peter Sjöqvist: SRJmf 20 år, tidskriften Tåg nr 5/1988
- Lars Granström: SRJmf tar över Almunge station, tidskriften Tåg nr 3/1998
- Jan Lindahl: Uppsala har fått en ny station, tidskriften Tåg nr 8-9/2012
- Historiskt.nu om Uppsala-Länna Järnväg
- Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar