(Stockholm-) Järna-Nyköping-Åby (-Norrköping)

Mälartåg mot Norrköping gör uppehåll i Nyköping 2024. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: Järna-Nyköping 1913, Nyköping-Åby 1915
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 109 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 160 km/h

Historia

När östra och västra stambanorna byggdes på 1860-talet valde man att förbigå Södermanlands residensstad Nyköping - ett av syftena med det statliga järnvägsbygget var ju att bryta ny mark.

Nyköping fick sin järnväg 1875 i form av Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg (OFWJ) men med tiden växte kraven även på en öst-västlig förbindelse och en mera direkt anknytning mellan Stockholm och Nyköping. Ett annat mål med en järnväg via Nyköping var att skapa en alternativ sträckning till stambanan mellan Södertälje och Katrineholm, i praktiken ett slags dubbelspår.

Besvärlig terräng

Riksdagen fattade sent omsider beslut år 1907 om att bygga järnvägen som således från början byggdes och ägdes av staten. Nyköpingsbanan blev med den tidens mått ovanligt dyrbar på grund av den tämligen besvärliga terrängen. Det blev också diskussioner om banans dragning genom Nyköping liksom huruvida OFWJ och SJ skulle ha en gemensam station eller inte. Det slutade med att OFWJ byggde en hållplats på sin linje med gångavstånd till statsbanestationen. Sträckan Järna-Nyköping kunde till slut öppnas för trafik 1913 och sträckan Nyköping-Åby 1915.

Banan elektrifierades 1932. Linjens sträckning är i princip oförändrad sedan invigningen med undantag för en ny planskild och dubbelspårig anslutning till Västra stambanan i Järna som togs i bruk 1993. Trafiken har på senare tid fått en mera regional prägel - de allra flesta tåg mellan Stockholm och Malmö går numera via Katrineholm.

Stationshuset i Vagnhärad 2004. SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall ritade Nyköpingsbanans stationshus i en stil som troligen var inspirerad av hans studier i Danmark. Foto Markus Tellerup.

Ostlänken - ett snabbare alternativ

Nyköpingsbanan kommer på sikt att dramatiskt påverkas av planerna på den s k Ostlänken - en helt ny höghastighetsjärnväg mellan Linköping och Järna söder om Stockholm. Den kommer att byggas för en högsta hastighet på 250 km/h. Syftet med denna bana är att förkorta restiderna och öka kapaciteten mellan Stockholm och Norrköping/Linköping liksom att skapa en järnvägsförbindelse till Skavsta flygplats utanför Nyköping. Tanken har också varit att Ostlänken ska bli en av de första etapperna av Sveriges nya tilltänkta "höghastighetsnät" som ska förbinda Stockholm med både Göteborg och Malmö - ett projekt som dock har ändrats och övergivits flera gånger.

Byggstart för Ostlänken är 2024 och banan ska vara klar för trafik 2035. Nyköpingsbanan kommer förmodligen finnas kvar för lokal och regional trafik.

Ett Mälartåg avgår mot Norrköping i Nyköping 2024. Stationen i Nyköping ger ett igenvuxet och gammalt intryck - men här kommer ett nytt resecentrum växa fram de närmaste åren. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Banan domineras av Mälartågs persontåg - här går endast några få godståg per dygn. Nyköpingsbanan trafikeras av regionaltåg som går sträckan Stockholm-Norrköping och i tågen används sedan 2020 dubbeldäckaren ER1. Tågen mellan Stockholm och Malmö går i regel över Flen-Katrineholm men Nyköpingsbanan fungerar som omledningslinje vid trafikstörningar på stambanan.

Tågmöte i Vagnhärad 2024, sett inifrån en ER1-motorvagn. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Nyköpingsbanan är krokig men i gengäld bitvis naturskön. Linjen viker av söderut från Västra stambanan strax efter Järna (Jn, 0 km). Växeln här är av en avancerad typ med så kallad rörlig korsningsspets som tillåter att även tågen som svänger av mot Nyköping kan hålla hög hastighet genom växeln. Första mötesstation som passeras längs vägen ligger i Hölö (Hlö, 8 km). I Vagnhärad (Vhd, 19 km) kan man med fördel kliva av för att ta bussen till den trevliga staden Trosa. När Nyköpingsbanan stod klar kunde de kungliga åka tåg hit (istället för Gnesta) på sina resor till Tullgarns slott - inskriptionen "kunglig väntsal" sitter kvar på stationshuset.

Mötesstationerna i de små stationssamhällena Lästringe (Lre, 32 km) och Tystberga (Tba, 38 km) passeras. I Sjösa (Ssa, 50 km) är det före detta stationshuset privatbostad men välbevarat i falurött med vita knutar. Nyköpingsån korsas en bit före uppehållet i Nyköping. Stationshuset vid Nyköping C (Nk, 57 km) ligger en bit bort från den enda perrongen. Bangården ger ett igenvuxet och gammalt intryck - men här kommer ett nytt resecentrum växa fram de närmaste åren. I Nyköping korsas linjen av banan Flen-Oxelösund, men på den förekommer ingen persontrafik. Resenärer till Oxelösund får därför byta till buss i Nyköping. En bit efter stationen korsar banan mot Flen Nyköpingsbanan på en bro.

Stationshuset i Nyköping 2024. Foto Frederik Tellerup.

De små samhällena Enstaberga (Ebg, 65 km), Jönåker (Jår, 73 km) och Ålberga (Åba, 82 km) - alla med mötesstationer - passeras. Nu dominerar Kolmårdens skogar istället för det omväxlande landskapet. Trafikplats Stavsjö (91 km) finns inte kvar men har ett järnvägshistoriskt intresse. Här byggdes nämligen Nyköpingsbanan på en bro över den 600 mm smalspåriga Stavsjöbanan som sträckte sig 18 kilometer från Virå i norr till Kolmården (vid Sandvikens hamn) i söder. Banan öppnades 1902. När Nyköpingsbanan sedan byggdes fick Stavsjöbanan ett förbindelsespår till denna vid Stavsjö.

Stavsjöbanan kom till för att underlätta transporterna av de stora mängder skog som måste avverkas i området till följd av nunnefjärilens härjningar. Banan kom därför att kallas Nunnebanan. Fram till 1933 gick även persontåg på banan och dessa blev populära bland Norrköpingsborna som kunde kombinera en utflykt på Bråviken med en resa på Nunnebanan från Sandvikens hamn. Stavsjöbanan lades ned och revs upp 1939.

Banan korsar gränsen mellan Sörmland och Östergötland precis efter det som återstår av Stavsjö station. Sedan stannar vi i Kolmården (Kon, 97 km) som numera istället är namnet på en station längs Nyköpingsbanan. Den hette tidigare Krokek men fick byta namn i samband med att persontågen åter började göra uppehåll här år 2000. Från Kolmårdens station kan man ta Östgötatrafikens buss till Kolmårdens djurpark. Efter Kolmården nås banans mest natursköna sträckning då den en god stund går utmed Bråviken. Röken från Bravikens pappersbruk ses på andra sidan.

Mötesstationen i Getå (Gtå, 103 km) passeras - också det en omtalad plats i järnvägskretsar. Här inträffade Sveriges hittills allvarligaste tågolycka 1918 när banvallen vid km 103,725 hade rasat samman vid ett jordskred. Snälltåget Malmö-Stockholm hann inte stoppas innan skredet upptäckts utan spårade ur och 41 personer omkom. Det inblandade loket - F 1200 - finns bevarat vid Järnvägsmuseet i Gävle.

I Åby (Åby, 109 km) några minuter efter Getå ansluter banan till järnvägen Katrineholm-Norrköping (Södra stambanan).

Ett trevagnars X40-tåg på väg mot Gävle i Åby 2007. Foto Markus Tellerup.

X40 3328 som tåg 229 Gävle-Linköping passerar Bråviken vid Getå 20 april 2007. Foto Markus Tellerup.

Tågmöte i Enstaberga mellan Nyköping och Åby våren 2004 då SJ fortfarande körde på banan. Foto Markus Tellerup.

Tågmöte vid den enda perrongen i Nyköping. Foto den 1 april 2003, Markus Tellerup.

Strax väster om Nyköping slingrar sig banan under järnvägen mellan Flen och Oxelösund. Denna byggdes 40 år före Nyköpingsbanan. Foto Markus Tellerup.

Nyköpingsbanan vid Getå. Signalen vid spåret ingår i det skredvarningssystem som finns installerat på sträckan längs Bråviken. Foto 2007, Markus Tellerup.

Det berömda ångloket F 1200 på vändskivan vid Järnvägsmuseum i Gävle 2006. Loket var med i olyckan vid Getå 1918. Foto Markus Tellerup.

Åby stationshus 2007. I bakgrunden passerar en X12-motorvagn. Foto Markus Tellerup.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Tommy Eriksson: Järnvägen Järna-Nyköping-Norrköping, Landstinget Sörmland, Skriftserie nr 5 1990
- Mona Neppenström mfl: Längs spåret Stockholm-Malmö, SJ Stab Information och Anfang Förlag 1992
- Ralph Wegmann: Getå 1918, Den stora tågolyckan, Railair Research 1998
- Arne Spångberg: 78 år sedan Getåkatastrofen inträffade, tidskriften Tåg nr 1/1997
- Mats Andersson: Nyköpingsbanan - igår, idag och imorgon, tidskriften Klart Spår nr 5/2001
- Historiskt.nu om statsbanan Järna-Nyköping-Åby

Om Stavsjö Järnväg
- Torbjörn Pettersson: En personvagn till födelsedagen, tidskriften Tåg nr 11/2003
- Historiskt.nu om Stavsjö Järnväg