Tema: Klassiska rälsbussar

Rälsbussarna i 1950-talets Y6-generation satte sin prägel på de svenska järnvägarna under flera årtionden. Med sina rundade fronter och färgsättning i gult och orange hade rälsbussarna ett karaktäristiskt utseende. Runt femtio av dem har överlevt som museifordon och kan upplevas i utfärdståg och på museibanor. Möt några av dem i den här bildkavalkaden.

Med vinghjul i fronten

Y6 1109 som museifordon hos Järnvägsmuseet i Gävle 2015. Rälsbussen tillverkades av AB Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ) i Linköping 1957. Lägg märke till vinghjulet i fronten - detta fick alla rälsbussar i Y6-generationen hos SJ. Uttrycket rälsbussar användes förresten om lättare motorvagnar som inte hade vanliga skruvkoppel och buffertar utan Scharfenberg-koppel, en typ av automatkoppel som möjliggjorde enkel ihopkoppling.

Ett helt rälsbusståg

Upp till åtta motorvagnar kunde multipelköras och för att tågpersonalen skulle kunna gå mellan fordonen fick de dörrar och övergångsbryggor i fronterna. Totalt tillverkades 373 dieselmotorvagnar och 321 släp- och manövervagnar till SJ så kombinationsmöjligheterna var många. Det fanns släp- och manövervagnar både för resande i första och andra klass, gods och post. Här är det Y7 1193+Y8 1064+UFV 2041+Y6 1062 som passerar Önnestad på sträckan Hässleholm-Kristianstad 2024. Fordonen tillhör Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar. 

På väg mot Tåghallen

Järnvägsmuseet i Gävle kör sommartid tåg mellan museet och fordonsmagasinet, kallat Tåghallen, som ligger ett par kilometer från museet. På vägen passeras Gävle C. Ofta används Y6/Y7 i tågen och denna julidagen 2024 bestod tåget av Y7 1113 och manövervagnen UBF7Z 2095. Till höger syns en X40-motorvagn.

Sommartrafik på DVVJ

På bandelen Mellerud-Bengtsfors har en kommunal stiftelse kört tåg på somrarna ända sedan SJ lade ned trafiken 1986. Fram till 2010 användes enbart Y7-rälsbussar i trafiken och under ytterligare några år fick rälsbussarna lufta sig under helgerna. Numera har lite yngre Y1-motorvagnar tagit över. DVVJ stod ursprungligen för Dal-Västra Värmlands Järnväg och gick från Mellerud via Bengtsfors och Årjäng till Arvika. I dag marknadsförs DVVJ som De Vackra Vyernas Järnväg. Två av Y7-motorvagnarna fick en ny färgsättning under sin tid hos DVVJ. Här är det Y7 1151+1161 som en sommardag 2014 nyss har avgått från Mellerud och nu är på väg tillbaka till Bengtsfors.

Ett oumbärligt hjälpmedel

En tyfon är inte bara ett slags oväder utan också ett oumbärligt hjälpmedel på lok och motorvagnar. Tyfonen används för att varna vid obevakade vägkorsningar men också vid andra hinder som dyker upp i tågets väg. Just den här tyfonen på Y7 1151 är röd men oftast fick de samma grå färg som taket på rälsbussarna.

På utflykt i underjorden

De sista Y7-rälsbussarna togs ur trafik hos SJ 1988 - tre år innan den underjordiska stationen Helsingborg C invigdes. Men tack vare utfärdståg har stationen ändå fått besök av de gamla rälsbussarna. Här är det Y7 1193+Y8 1064+UFV 2041+Y6 1062 som stannar till som utfärdståg för Trafikverket i september 2024.

Femtiotalets komfort

Det fanns tre huvudvarianter av motorvagnar i Y6-generationen: Y6, Y7 och Y8. Skillnaden låg i inredningen. Den första varianten Y6 (då kallad YCo6, efter 1956 YBo6) levererades med stolar 3+2 i bredd och hade 53 sittplatser. Komforten var inte särskilt bra på längre resor och 1956 bestämde SJ att man istället skulle gå över till 2+2 stolar i bredd och att ryggstöden skulle höjas. Resultatet blev Y7 (då kallad YBo7) med 47 sittplatser. På 1960-talet togs ytterligare ett steg när 29 motorvagnar byggdes om till Y8 (då YBo8) med 36 platser. De fick samma stolar som i X9 och sattes in på de längsta sträckorna i framför allt Norrland. På bilden ser man inredningen i Y7 1193 som museifordon 2024.

Motorvagn + manövervagn = sant

En motorvagn hade tillräcklig motorstyrka till att dra eller skjuta på en manövervagn. En annan vanlig kombination var motorvagn+släpvagn+motorvagn. Här är det Järnvägsmuseets Y7 1113 med manövervagnen UBF7Z 2095 som gör uppehåll på Gävle C 2024.

Möt UBF7Z 2095

Vi tar en närmare titt på manövervagnen UBF7Z 2095, tillverkad av Eksjöverken 1960. Förutom 31 andra klass-platser (med samma typ av stolar som i Y7) så har vagnen också ett godsutrymme. I motsatt ände finns en förarhytt, utformad på samma sätt som i motorvagnarna. "U" i litterat UBF7Z betyder släp till motorvagn, "B" sittplatser andra klass, "F" godsutrymme, "7" den sjunde motorvagnstypen och "Z" att manövervagnen kan användes både med dieseldrivna (Y6/Y7/Y8) och eldrivna (X16/X17) rälsbussar.

Godsutrymme

Godsutrymmet i UBF7Z 2095 är på 16 kvadratmeter och kan lasta 2 ton. Under rälsbussarnas glansdagar användes utrymmet till både expressgods och resgods, bägge företeelser som i dag är helt borta vid den svenska järnvägen med undantag för Snälltågets resgodsvagn. 

Rälsbuss i anrik miljö

På banan (Ängelsberg-) Snyten-Kärrgruvan körs museitåg bestående av Y7-rälsbussar. Här är det Y7 1156 som 2018 flyttas på bangården i Kärrgruvan strax norr om Norberg. Kärrgruvan fick järnväg redan 1853 och lokstallet i bakgrunden stod klart 1857, så det är en anrik järnvägsmiljö rälsbussarna befinner sig i. ENJ står för Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening.

Paus i Ängelsberg

Y7 1255 tar en paus i Ängelsberg en regnig julidag 2018. Till vänster ser man det pampiga stationshuset från 1900 och till höger Villa Ulvaklev från 1886. I Ängelsberg ansluter järnvägen (Västerås-) Kolbäck-Ludvika.

Sjöutsikt på DVVJ

Två av DVVJ:s Y7-rälsbussar stannar i juli 2014 till vid Långbron där det finns en öppningsbar järnvägsbro över Dalslands kanal.

Gasa eller bromsa?

Förarplats i Y7 1161 2014. Både gas och broms styrs med den svarta spaken (körhandtaget) längst till vänster. Körhandtaget är löstagbart och flyttas till den hytten motorvagnen ska köras från. Handtaget används också till att låsa och öppna locket över manöverbordet. Upp- och nedväxling sker med reglaget närmast kameran och det finns fem lägen som indikeras med lampor: I 20km/h, II 35 km/h, III 55 km/h, IV 85 km/h och V 110 km/h. Reglaget till vänster styr körriktning (fram/back). På manöverbordet finns också knappar för dörrar, strålkastare, tyfon och sandning. Överst finns trippelmanometer, hastighetsmätare och temperaturmätinstrument.

Mot kusten

Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar kör då och då utfärdståg på sträckan Kristianstad-Åhus. Här är det Y6 1062+UFV 2041+Y8 1064+Y7 1193 som just har avgått från Kristianstad S på sin väg mot Åhus och den skånska kusten.

Rakt ut på banvallen

Toaletten i Y7 1161 2014. Rälsbussarna i Y6-generationen hade liksom andra person- och motorvagnar från samma tid toaletter där allt hamnade på banvallen. Allt var kanske inte bättre förr...

Tvålkopp eller ostkupa?

De flesta av släpvagnarna i Y6-generationen var boggievagnar precis som motorvagnarna. Men en serie på 50 tvåaxliga godssläp, UF6 (efter 1970 UFV) byggdes också. Dessa var nio meter långa och fick framföras i en hastighet på 90 km/h om de gick kopplade efter en motorvagn, alltså lite lägre än motorvagnarnas 115 km/h. Men på många av banorna där rälsbussarna användes var hastigheten oavsett lägre. UFV hade en golvyta på 23 kvadratmeter och kunde lasta 3 ton. På grund av formen fick UFV-släpen snart smeknamnen "tvålkopp" och "ostkupa". På bilden ses UFV 2041 under ett uppehåll med ett utfärdståg i Åstorp 2024.

Mot nya uppdrag

Vi avslutar bildkavalkaden med ett porträtt av Y7 1193, fortfarande klar för nya uppdrag 66 år efter att rälsbussen rullade ut från AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping.

Läs mer om rälsbussarna på sidan om Y6/Y7/Y8.