Hässleholm-Åstorp-Ramlösa / Kattarp (-Helsingborg)

Skånebanan*

Pågatåg mot Helsingborg lämnar Bjuv 23 december 2016. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: 1875
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Hässleholm-Ramlösa 73 km, Åstorp-Kattarp 14 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 130 km/h

Historia

Helsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ) invigdes i hela sin längd 1875. I Helsingborg hade man börjat diskutera en järnväg som skulle ansluta till Södra stambanan redan 1859.

Flera alternativa sträckningar togs fram och man fastnade slutligen för en järnväg mot sydöst till Eslöv. Den öppnades 1865 av Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ). Planerna på en nordligare järnväg levde dock kvar, inte minst för att man hittat rika stenkolsfyndigheter i Bjuv och för att militären i Ljungbyhed ville ha järnvägsanslutning. Efter många turer började HHJ byggas i början av 1870-talet. Den slutgiltiga sträckningen blev via Åstorp och Klippan (där ett stort pappersbruk fanns) istället för Ljungbyhed som dock fick järnvägsförbindelse via Klippan-Röstånga Järnväg (senare Klippan-Eslövs Järnväg) några år senare (se Klippan-Ljungbyhed).

En stämningsbild med HHJ lok 2 och 16 i Klippan 1907. Foto Axel Blomgren/Järnvägsmuseet.

Omfattande godstrafik

Åstorp fick ytterligare en förbindelse med Helsingborg när Skåne Hallands Järnväg (SHJ) öppnade sträckan Helsingborg-Halmstad med bibanan Kattarp-Åstorp 1885. SHJ:s historia blev dock kort, bolaget förstatligades redan 1896 så att SJ skulle kunna skapa Västkustbanan.

HHJ var en av de viktigaste privatbanorna i Skåne. Godstrafiken var omfattande och persontågen mellan Södra stambanan i Hässleholm och hamnstaden Helsingborg hade en kontinental prägel. Man köpte tidigt in tenderånglok och de modernaste loken hamnade efter förstatligandet hos SJ där de fick littera A4/A6 och E4. I Helsingborg hade HHJ en egen verkstad där man under 1930-talet till och med byggde flera egna motorvagnar.

Kustpilen

HHJ förstatligades 1940 och elektrifierades 1943. Under SJ-tiden användes omväxlande loktåg och motorvagnar i persontrafiken. Fram till 1987 gick X9-motorvagnar på banan, därefter blev det åter loktåg till i mitten av 1990-talet då Kustpilen-trafiken med Y2-motorvagnar startade Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad (och vidare till Karlskrona). Mellan 1996 och 1999 gick en del av Kustpilentågen direkt till Köpenhamn via färja Helsingborg-Helsingör.

Återupptagen persontrafik

Den lokala persontrafiken lades ner i början av 1970-talet men återuppstod 1991 på sträckan Helsingborg-Bjuv i länstrafikens regi ("Pågatågen"). Trafiken förlängdes 1998 till Åstorp.

2003 drabbades stationshuset i Åstorp av en kraftig brand som också skadade ställverket. Det ledde till inskränkningar i tågtrafiken under flera månader.

Skiftande tågtyper

2004 upphörde trafiken med Y2-motorvagnar Hässleholm-Helsingborg och ersattes av loktåg i SJ:s regi, oftast bestående av Rc6-lok, personvagnar och manövervagn AFM7. I juni 2007 tog Skånetrafiken över trafiken som ett resultat av att pågatågstrafiken utvidgades från Helsingborg-Åstorp till hela Skånebanan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad. X11-motorvagnar sattes in istället, under en period även inhyrda Regina-motorvagnar. Dessa ersattes i sin tur av X61-motorvagnar hösten 2013.

Skånetrafikens X61-motorvagnar dominerar banan - här är det X61 059 som ankommer Kvidinge 2015. Foto Christian Tellerup.

Trafik

Persontågen på banan går i princip i entimmestrafik på vardagar. Tågen har Skånetrafiken som huvudman och motorvagnar typ X61 används. Tågen går ofta hela sträckan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad.

De genomgående godstågen körs i huvudsak av Green Cargo. Den lokala godstrafiken är på så gott som alla stationer nerlagd, förutom Klippan och Perstorp.

Både person- och godståg går vanligtvis via Åstorp-Bjuv-Ramlösa och linjen Åstorp-Kattarp trafikeras sällan förutom vid trafikstörningar och omledningar.

Ett godståg som har hämtat upp vagnar från Perstorp AB avgår från Perstorp 2009. Dragkraften är ett T44-lok. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Järnvägen viker av i södra änden av Hässleholms (Hm, 0 km) stora bangård och svänger åt väster. Mötesstationen i Finja (Fin, 5 km) passeras, här är landskapet är omväxlande öppet och skogigt. Tyringe (Ty, 12 km) är det första stoppet för persontågen. Här finns mötesspår och stationshus, byggt i tegel som de flesta av banans stationer. Järnvägen fortsätter förbi det lilla samhället Västra Torup (Vto, 18 km) innan vi kommer till Perstorp (Pt, 25 km), en av banans större stationer. Från bangården försvinner ett spår söderut till ortens stora industri Perstorps AB som lämnar godsvagnar vid stationen med egen lokomotor. Landskapet blir öppnare och efter Lillaryd (Lia, 27 km) och Hyllstofta (Hyl, 32 km) har man en vacker utsikt mot Söderåsen.

En liten bit innan Klippan (Kl, 42 km) ansluter en bana från sydöst. Det är museijärnvägen Klippan-Ljungbyhed, en rest av Klippan-Eslövs Järnväg. Tidigare körde Föreningen Veteranjärnvägen (f d museiföreningen Klippan-Ljungbyheds Järnväg) museitåg på banan, numera används den till dressintrampning. I Klippan har föreningen sin verksamhet i det gamla lokstallet. Vid infarten till Klippan kan man också se det långa industrispåret till distributionsföretaget DHL:s anläggning.

Utsikten mot Söderåsen fortsätter en stund efter Klippan. Kvidinge (Kvi, 47 km) återfick persontågsuppehållen 2014. I Kärreberga (Käb, 50 km) vek fram till 1980-talet f d Skåne Smålands Järnväg av mot Markaryd.

Vid den östra infarten till Åstorp (Åp, 52 km) ansluter den sparsamt trafikerade banan från Ängelholm. Åstorp är fortfarande en stor järnvägsknut med banor i fem riktningar, även om det bara går persontåg åt tre håll. På den stora bangården kan man ofta se makadamtåg, ett grustag ligger i närheten av stationen. Stationshuset är av en lite annorlunda typ jämfört med banans övriga, en långsträckt gulvit byggnad från 1874 som under årens lopp byggts till flera gånger. Huset eldhärjades 2003 men har renoverats.

Vid den västra utfarten i Åstorp skiljs järnvägarna mot Teckomatorp, Bjuv/Helsingborg och Kattarp åt. Persontågen mot Helsingborg använder sig vanligtvis av banan via Bjuv, men omledning via Kattarp förekommer vid trafikstörningar och banarbeten.

Via Kattarp

Ett persontåg mot Hässleholm vid Nyvång på den sällan trafikerade Kattarpslinjen 20 juli 2005. Foto Frederik Tellerup.

I utkanten av Åstorp ligger trafikplatsen Annedal (Aal, 54 km) där det finns några industrier. Strax efter ses ett berg resa sig över slätten norr om järnvägen. Det är en stor slagghög som är en av resterna efter Sveriges största kolgruva som drevs här i Nyvång (55 km) fram till 1960-talet. En kraftstation och en gammal schaktbyggnad kan också ses. Av järnvägsstationen finns dock inget kvar.

Linjen fortsätter över slätten förbi mellanstationen Hasslarp (Hlp, 63 km) som tidigare dominerades av ett sockerbruk. I Kattarp (Ka, 65 km) ansluter banan till Västkustbanan via ett triangelspår så att det är möjligt att åka både söderut till Helsingborg och norrut till Ängelholm. Hållplatsen i Kattarp ligger f ö norr om triangelspåret så tåg från Åstorp mot Helsingborg kan inte stanna vid denna.

Via Bjuv

Pågatåg mot Helsingborg gör uppehåll i Mörarp 9 mars 2015. Foto Christian Tellerup.

Järnvägen går från Åstorp i ett öppet jordbrukslandskap mot sydväst. Den f d stationen i Gunnarstorp (55 km) passeras. Bjuv (Bjuv, 58 km) är känt för matvarujätten Findus vars numera upprivna industrispår var en rest av banan Bjuv-Billesholm. Även Findus verksamhet i Bjuv är sedan 2017 historia. Stationshuset, en tegelbyggnad i två våningar, finns dock kvar. Över bangården går en gångbro som byttes ut 2003. Den gamla järnbron var så historiskt intressant att den flyttades till Järnvägsmuseet i Gävle.

Efter hållplatsen i Mörarp (Mör, 62 km) svänger banan västerut. I Påarp (Påa, 67 km) finns förutom hållplatsen också ett mötesspår. Vi närmar oss Helsingborg och passerar industrierna i Ättekulla (Ätk, 70 km) innan vi kommer till Helsingborg godsbangård (Hbgb, 73 km) där järnvägen ansluter till Västkustbanan. Här finns det en hållplats med namnet Ramlösa (Ram) för pågatågen. Persontågen fortsätter sedan ytterligare tre kilometer norrut på Västkustbanan till Helsingborg C (Hb).

Pågatåg i Bjuv 2005. Bangården byggdes senare om så att det blev två plattformar. Foto Frederik Tellerup.

Västra utfarten i Åstorp 2005. Här skiljs järnvägarna mot (från vänster) Teckomatorp, Bjuv/Helsingborg och Kattarp åt. Foto Frederik Tellerup.

Två loktåg mot Helsingborg respektive Hässleholm möts i Åstorp 5 juli 2005. Foto Frederik Tellerup.

Stationshuset i Klippan 2008. Huset blev ovanligt stort eftersom patronen på Klippans finpappersbruk bidrog med pengar till bygget för att få en egen väntsal. Foto Frederik Tellerup.

Tåg Kristianstad-Helsingborg med AFM7-manövervagn främst i Hässleholm 2004. Foto Frederik Tellerup.

TGOJ:s godståg draget av ett Ma-lok möter Green Cargos godståg i Påarp 2005. Foto Frederik Tellerup.

Persontåg mot Hässleholm ankommer Perstorp 1 juli 2005. Foto Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
- Gunnar Sandin (red): KRJ 100, Museiföreningen Klippan-Ljungbyheds Järnväg 1992

* Skånebanan (som inte är ett historiskt namn utan Trafikverkets namn) används som namn på hela sträckan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad.