B1

Snälltåget B1K 5099 i Malmö 2014. Foto Markus Tellerup.

Komfort

3.9 of 5 (7 Votes)

Fakta

• Status: Enstaka i trafik
• Typ: Sittvagn 2 kl
• Längd: 24100 mm
• Tjänstevikt: 40-45 ton
• Hastighet: 160 km/h
• Antal sittplatser: 62
• Tillverkare: Kalmar Verkstads AB
• Byggår: 1960-1968
• Byggt antal: 100
• Ursprunglig nummerserie: 4731-4740, 4811-4830, 4888-4927, 5096-5115, 5156-5165
• Tillhörde: SJ
• Tillhör: Snälltåget, Tågab, Skandinaviska Jernbanor/Blå Tåget

Egenskaper

• Eluttag
• Wifi (Snälltågets och Blå Tågets vagnar)

Andraklassvagn av 1960-talstyp

Under 1950-talet började SJ skissa på en ny och modernare typ av personvagn. Man sneglade bland annat på amerikanska vagnar med bekväma stolar i en öppen salongsmiljö. På den här tiden var vagnar med kupéinredning fortfarande dominerande. Bo1 - senare B1 - skulle bli en av de av de så kallade sextiotalsvagnarna med bekväm inredning.

Mot framtiden! Ett persontåg med ett Ra-lok och Bo1-vagnar som de två första vagnarna 1961. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

En hel serie

1958 beställde SJ de första vagnarna med littera ABo2, ABo3, Bo1 och Bo5. Senare tillkom också Ao2 och restaurang- och resgodsvagnar i den stora serien av sextotalsvagnar.

Ställbara ryggstöd

Individuella stolar med ställbara ryggstöd blev standard även i andra klass

Den första Bo1-vagnen levererades 1960 och innebar en klar förbättring för resenärerna. Vagnarna fick en luftig salongsinredning med många rustika inredningsdetaljer i teak och metall. Individuella stolar med ställbara ryggstöd blev standard även i andra klass. Ett strömlinjeformat utseende med korrugerade vagnssidor och insvängda gavelpartier bidrog till att skapa ett modernt intryck. Komfortskillnaden mot äldre personvagnar som hadde soffor eller till och med träbänkar var så stor att SJ tog fram reklamplakat med texten "Gått fel...? Nej, det här är nya 2 klass!".

Inredningen var uppdelad i två salonger, den ena avsedd för rökare. I vagnsändarna fanns förutom toaletter också klädhängare och plats för bagage.

Interiör i en Bo1-vagn 1962. Vagnarna fick ställbara ryggstöd och bra komfort även i andra klass - så bra att SJ tryckte upp reklam för att informera om att detta inte var första klass. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Manuella dörrar

Vagnarna fick dock liksom tidigare dörrar som stängdes manuellt och det var först vagnarna i åttiotalsserien (till exempel B7) som fick dörrar med automatisk stängning.

Totalt hundra Bo1-vagnar levererades av Kalmar Verkstad fram till 1968 och vagntypen blev en av de vanligaste andraklassvagnarna. Vid SJ:s litterareform 1970 försvann "o" i vagnarnas littera (som betecknade boggier) och litterat blev bara B1.

SJ använde B1-vagnarna över hela landet. Från början var vagnarna godkända för 130 km/h men under 1990-talet anpassades vagnarna så att hastigheten kunde höjas till 160 km/h.

SJ B1R 4895 i Malmö 1993. Vid renoveringen fick vagnarna bland annat inbyggda slutsignaler som man kan se på bilden. "R" i litterat betydde att vagnens högsta hastighet var 160 km/h mot tidigare 130 km/h. Destinationsskylten "Helsingborg F" var inte helt aktuell, färjestationen i Helsingborg stängdes 1991 som man kan läsa om på sidan om Västkustbanan. Foto Frederik Tellerup.

Renovering

Sextiotalsvagnarna hade fått asbestisolering eftersom man ännu inte var medveten om hälsoriskerna med asbest. Mellan 1986 och 1990 asbestsanerades därför B1-vagnarna (liksom övriga sextiotalsvagnar) och inredningen fräschades upp. De fick också högtalare och inbyggda slutsignaler, liksom vacuumtoaletter. Som alla andra personvagnar i samma generation hade B1 från början ett öppet toalettsystem där allt spolades ut på banvallen.

När vagnarna levererades hade de en brun färgsättning liksom SJ:s andra personvagnar. Under 1990-talet målades de om i SJ:s nya blå design.

Varianter

Flera vagnar anpassades för trafik i Danmark med anpassat värmesystem och färjeöglor (som användes för att fästa vagnarna ombord på båten) och fick litterat B1K. Tio vagnar byggdes i början av 1990-talet om med varuautomater och litterat ändrades till B1S, senare BS1. Vagnarna blev dock inte särskilt långlivade.

1999 behövde Länstrafiken i Gävleborgs län extra vagnar och två B1 avsattes för detta. Vagnarna fick biljettautomater och litterat B21 men återgick efter en kort tid till SJ i samband med att loktågen ersattes med Regina-motorvagnar. B21-vagnarna återställdes senare till B1.

Sex vagnar byggdes 2005-2006 om till utställningsvagnar med littera S6.

Uthyrning, försäljning och slopning

Snabbtågstrafiken med X2 gjorde att de lokdragna tågen med personvagnar minskade under 1990-talet och efter hand började SJ slopa vagnarna i sextiotalsgenerationen. I slutet av 1990-talet fanns ett 60-tal B1-vagnar kvar i trafik.

Under en period i slutet av 1990-talet hyrde norska NSB ett antal B1-vagnar av SJ. Mellan 2000 och 2003 hyrde det privata bolaget Tågkompaniet några B1-vagnar för sin trafik till övre Norrland och på Malmbanan. Vagnarna hyrdes sedan av Veolia (f d Connex) som övertog trafiken i juni 2003. Uthyrningen skedde från 2004 genom Affärsverket Statens Järnvägar (med ägarbeteckningen SSRT).

Under 2004 började SJ slopa sextiotalsvagnar i större skala och i januari 2004 sålde man tio B1-vagnar till Kosovo. Tågkompaniet köpte hösten 2004 tre vagnar för sin trafik Sundsvall-Östersund och dessa målades om i en röd färgsättning.

SJ tog sina sista B1-vagnar ur trafik i januari 2006.

Ett Tågab persontåg mot Göteborg bestående av ett Rc3-lok och vagnar av typerna BC2, ABS2, B1, BS5 och AB3 lämnar Karlstad en regnig julidag 2019. Foto Frederik Tellerup.

Köptes av Netrail

Två av Tågkompaniets vagnar samt tre av SSRT:s vagnar köptes 2007 av NetRail som är ett företag som specialiserat sig på försäljning och uthyrning av järnvägsfordon. Inredningen i vagnarna fräschades upp och ett par av dem hyrdes ut till Scandinavian Rail för trafik Stockholm-Oslo under namnet Unionsexpressen. Operatören Ofotbanen AS (OBAS) fick dock sitt trafiktillstånd indraget i oktober 2008 och trafiken upphörde då.

Från och med 2009 hyrdes flera av vagnarna istället ut till Veolia (som numera kör under namnet Snälltåget) som senare också köpte två av dem. De används i dag bland annat på sträckan Malmö-Stockholm. Veolias egna vagnar fick en färgsättning i rött och vitt, medan Netrails vagnar målades i mörkblått och vitt.

De tre resterande B1-vagnarna sålde Netrail till Blå Tåget som då körde Göteborg-Stockholm-Uppsala.

Ytterligare en ägare

SSRT:s två sista B1-vagnar (samt tre BS5) såldes våren 2009 till Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab). Bolaget använder dem i sin persontrafik sedan december 2009. Tågab köpte senare in ytterligare två B1-vagnar från museiföreningar.

2024 köpte Tågab en B1 (nummer 4903) från Blå Tåget och Tågab har därmed sammanlagt fem B1-vagnar.

Eluttagen i Veolias (nu Snälltågets) renoverade B1-vagnar (här B1 5100) sitter under fönstren. Foto 2009, Frederik Tellerup.

Eluttag och wifi

Snälltågets och Blå Tågets renoverade vagnar har förutom uppfräschad inredning med bland annat omklädda stolar också fått eluttag. Vagnarna har även utrustats med wifi.

Även Tågabs vagnar har fått eluttag.

Ritning B1 (ursprungligt utförande).

Interiörskiss B1.

Interiörskiss Snälltåget B1. Bild Snälltåget.

Tågab B1 50 74 2093 157-2 (tidigare B1 5157) i Kristinehamn 2024. Foto Frederik Tellerup.

Tågab B1 4922/55 74 2073 922-8 i Karlstad 2010. Foto Frederik Tellerup.

Skandinaviska Jernbanor/Blå Tåget B1 4903 i Uppsala 2013. Foto Anders Jansson.

Interiör Netrail B1 4903 2009. Vagnen var vid fototillfället uthyrd till Veolia men såldes senare till Blå Tåget. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Tågab B1 4922/55 74 2073 922-8 2010. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Tågab B1 5107 i Kristinehamn 2012. Foto Frederik Tellerup.

Netrail B1 4905 (uthyrd till Veolia) i Lund 2009. Foto Frederik Tellerup.

Veolia B1K 5099 i Lund 2009. Foto Frederik Tellerup.

Tågkompaniet B1KT 323 i Sundsvall 2005. Foto Christian Tellerup.

Connex/SSRT B1 4905 i Björkliden 2003. Foto Markus Tellerup.

SJ B1 5114 i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.

SJ B1KT 4922 i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.

SJ B21KT 5103 i Oslo 2002. Foto Markus Tellerup.

SJ B1KRT 5159 i Malmö 1993. Foto Frederik Tellerup.

B1G 4821 i ursprunglig brun färgsättning (pilarna tillkom dock under 1980-talet) i Mora 1989. Foto Christian Tellerup.

Interiör SJ B1K 5110 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör SJ B1K 5110 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag/Trafik-Nostalgiska Förlaget
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
- Arne Hällqvist: SJ personvagnar av 60-talstyp, tidningen Tåg 3/1985
- Hans Helmstein och Svante Runberger: SJ personvagnar av 1960-talsmodell, Stockholms Modelljärnvägsklubb