Halmstad-Värnamo-Nässjö

Torup-Hyltebruk

En Y31-motorvagn ankommer Vaggeryd 2003. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Persontrafik och delvis godstrafik Halmstad-Nässjö, ingen trafik Torup-Hyltebruk
• Öppnad: 1877-1882
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Halmstad-Nässjö 196 km, Torup-Hyltebruk 12 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: Halmstad-Torup (-Hyltebruk) E4 - 25 ton, Torup-Nässjö D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Nej (men planeras Värnamo-Jönköping/Nässjö)
• Fjärrblockering: Värnamo-Nässjö
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: Halmstad-Värnamo System M, Värnamo-Nässjö System H
• Hastighet: Upp till 140 km/h

Historia

I 1860-talets slut fattade lokala intressenter beslut om att förbinda Halmstad (som vid denna tid saknade järnväg) med dåvarande Södra stambanan Malmö-Falköping. Jönköping valdes som anslutningspunkt och bolaget Halmstad-Jönköpings Järnvägsaktiebolag bildades. År 1872 kunde banbygget äntligen komma igång.

Nytt slutmål under arbetets gång

Man började bygga banan från Halmstad och österut men efter ungefär ett år beslöts att ändra banans sträckning och istället ansluta den till stambanan i Nässjö. Bygget gick inte särskilt snabbt och drabbades tidigt av ekonomiska problem. 1877 kunde banan öppnas mellan Halmstad och Värnamo och i januari 1880 även mellan Värnamo och Lindefors (nuvarande Hok). I december 1882 kunde äntligen hela linjen Halmstad-Nässjö invigas men efter bara tre år gick bolaget i konkurs. Det rekonstruerades emellertid och återuppstod som Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ).

HNJ växer och frodas

Det nya bolaget gick det bättre för och det växte så småningom kraftigt genom förvärv och eget byggande av sidobanor. Banan gick till stor del genom industriellt outvecklade trakter men järnvägen bidrog till att skogsbruk och industrier växte upp, vilket i sin tur skapade bärkraft åt HNJ.

Kinnared-Fegens Järnväg och Fegen-Ätrans Järnväg trafikerades från början av HNJ men togs över helt år 1886 respektive 1890. 1894 invigdes linjen Vaggeryd-Jönköping och därmed blev Halmstad till sist förbundet med Jönköping. Trafiken på den blivande sidobanan till Hyltebruk började med godstrafik på sträckan Torup-Rydöbruk år 1898; 1909 var hela linjen färdig och fick nu även persontrafik. 1901 öppnades sidobanan från Reftele till Gislaved. Västra centralbanan Landeryd-Falköping trafikerades från start av HNJ men köptes upp 1917 och inkorporerades helt i bolaget sex år senare.

HNJ snabbvagn på stationen i Halmstad, förmodligen i slutet av 1930-talet. Nohab tillverkade tre motorvagnar av den här typen 1938. De hade en röd färgsätttning och en högsta hastighet på 110 km/h. Efter att SJ tagit över HNJ 1945 fick de litterat Yo2 och fortsatte att tjänstgöra på sin gamla bana fram till 1964. Foto Järnvägsmuseet.

Berömda snabbvagnar

1938 blev HNJ en av pionjärerna i Sverige på snabbmotorvagnståg

1938 blev HNJ en av pionjärerna i Sverige på snabbmotorvagnståg när de tre röda så kallade snabbvagnarna sattes in både på sträckorna Halmstad-Nässjö och Halmstad-Falköping. Toppfarten var 110 km/h och dessa tåg har kallats Sveriges första snabbtåg. Restiden Halmstad-Nässjö minskade i ett slag med minst en timme till cirka tre timmar, vilket bara är tjugotalet minuter mer än idag.

Efter förstatligandet

HNJ förstatligades år 1945. SJ fortsatte till en början trafiken ungefär som under HNJ-tiden och tog bland annat över snabbvagnarna som blev SJ Yo2 536-538. Ytterligare två lite större snabbvagnar, beställda av HNJ innan förstatligandet, tillkom 1946 och blev Yo3 552 och 553. Motorvagnarna användes under en period även i direkttåg Halmstad-Nässjö-Oskarshamn men var annars sin hembana trogna. Vagnarna ersattes av Y6/Y7-rälsbussar 1964. Även lokdragna persontåg förekom på banan, också efter att ångloken tagits ur trafik. I slutet av 1950-talet drogs dessa av T41-lok och 1968-74 kördes persontåg med direktvagnar till Stockholm med diesellok typ T43 som dragkraft.

Nedläggningsepoken för HNJ:s gamla bannät inleddes med sidobanorna där persontrafiken drogs in 1957 till Hyltebruk, 1961 till Ätran och 1962 till Gislaved. Under 80-talet lades gamla Västra centralbanan ned, medan HNJ:s kärna - banan Halmstad-Nässjö med sidolinjen till Jönköping - har överlevt trots återkommande hot. Som i övriga Sverige ersattes Y7-generationen av Y1-motorvagnar på 80-talet. Likaså som på andra håll ljusnade persontrafikens framtid när länstrafikbolagen beslutat sig för att behålla och satsa på de kvarvarande banorna.

Torup-Hyltebruk: uppgång och fall

År 1990 återinfördes persontrafiken på försök mellan Torup och Hyltebruk. Sex år senare lades den dock åter ner - banans nackdel som sidobana gjorde sig påmind. 1996 drogs även Hyltebruks tågklarerare in och Torup-Hyltebruk blev en s k vut-bana, d v s godstrafiken bedrevs i form av vagnuttagningar (numera kallade spärrfärder). Godstrafiken till och från pappersbruket i Hyltebruk fortsatte dock att vara livlig med flera tåg per dag.

2018 tog Baneservice över som entreprenör efter Green Cargo men trafiken hade nu minskat till ett par tåg i veckan. Allt mindre efterfrågan på bl a tidningspapper hade gjort att Stora Enso stängt flera av brukets pappersmaskiner. 2020 beslöt man sig för att helt sluta med järnvägstransporter och det sista godståget lämnade Hyltebruk 30 oktober 2020. Den kvarvarande trafiken tog lastbilarna över och sidobanan är nu helt utan trafik.

Delvis elektrifiering planeras

Trafikverket planerar att elektrifiera sträckan Värnamo-Vaggeryd-Nässjö (tillsammans med en delvis nybyggd bana Vaggeryd-Jönköping). Elektrifieringen beräknas vara klar ca 2029.

Y31 1428 "John Bauer" lämnar Forsheda på väg mot Värnamo och Nässjö den 17 juni 2015. Foto Christian Tellerup.

Trafik

Persontrafiken Halmstad-Nässjö ingår i Krösatågen och utförs på uppdrag av länstrafikbolagen. I trafiken används moderna dieselmotorvagnar typ Y31/Y32.

Green Cargo kör godstrafik med diesellok typ T44/Td på sträckan Hörle-Nässjö. Även annan godstrafik förekommer ibland.

Ingen trafik Torup-Hyltebruk efter att godstrafiken lagts ned oktober 2020.

Stationen i Landeryd 2015. Foto Christian Tellerup.

Beskrivning

Tågen på denna bana lämnar Halmstad C (Hd, 0 km/km 152) i samma riktning som Västkustbanans tåg mot Göteborg. Alldeles i utkanten av Halmstad - vid Furet (Fur, 2 km/km 149) - svänger Västkustbanan norrut medan f.d. HNJ fortsätter mot nordost längs Nissan. Strax efteråt stannar tåget vid hållplatsen Sannarp (Sarp, 3 km/km 193). Längs sträckan närmast Halmstad har en rad stationer lagts ned: Sperlingsholm (5 km/km 191), Åled (11 km/km 185) och Sennan (15 km/km 181). Banan korsar Nissan och når sedan Oskarström (Om, 19 km/km 177) där uppehåll görs vid den obevakade stationen. Här har funnits en sulfitfabrik som alstrat en hel del transporter åt banan under årens lopp. Även Johansfors (23 km/km 173) och Fröslida (30 km/km 166) har förlorat sina stationer.

I Torup (Tou, 39 km/km 157) svänger godsbanan till Hyltebruk (se beskrivning nedan) av på höger sida strax efter stationen. Linjeplatsen Brännögård (Bög, 45 km/km 151) passeras. Här stannar bara godstågen numera. Så följer hållplatsen i Kinnared (Kid, 47 km/km 148) och sedan stationen i Landeryd (Lrd, 59 km/km 137). Landeryd har varit en betydande station med som mest tio lok stationerade i lokstallet. Härifrån utgick som nämnts Västra centralbanan till Falköping via Limmared och Ulricehamn. Spåret ligger numera bara kvar upp till Ambjörnarp. År 2004 startade Landeryds Järnvägsmuseum sin verksamhet i det gamla lokstallet som tidigare var uppställningsplats för beredskapslok.

Tågklareraren i Smålandsstenar ger avgångssignal (körtillstånd) till tåget mot Värnamo 2004. På sträckan Halmstad-Värnamo används fortfarande ett manuellt trafikeringssystem, System M. Foto Frederik Tellerup.

Vi gjorde ett kort besök i Småland mellan Kinnared och Landeryd men i Skeppshult (Sph, 68 km/km 128) har vi definitivt lämnat Halland för Småland. Här är stationen nedlagd och degraderad till linjeplats. Nästa uppehåll är stationen i Smålandsstenar (Sdr, 73 km/km 123). Nissan korsas på nytt efter stationen och sedan går banan rakt österut fram till Värnamo. Linjeplats Fållinge (Fål, 74 km/km 122) passeras. I Reftele (Rft, 84 km/km 112) kunde man fram till 1962 byta tåg för att resa till Anderstorp och Gislaved och även vidare från Gislaved till Hestra på linjen mellan Borås och Värnamo. Bandelen Reftele-Gislaved ingick i HNJ. Godstrafik fanns kvar upp till Anderstorp fram till 1991. Så följer uppehåll i Bredaryd (Bdy, 93 km/km 103), numera hållplats, och Forsheda (Fod, 99 km/km 97) station. Forsheda station hade tidigare en anslutande 600 millimeters torvbana från en närbelägen torvmosse. Sedan juni 2005 görs däremot inte uppehåll vid hållplatsen i Kärda (105 km/km 91).

När banan närmar sig Värnamo gör den en skarp sväng norrut. Här anslöt tidigare Skåne-Smålands Järnväg (SSJ) söderifrån. Trots att SSJ är nedlagd är Värnamo (V, 115 km/km 81) station fortfarande en järnvägsknut. Orten genomkorsas även av den elektrifierade Kust-till-kust-banan som ansluter från Alvesta på höger sida före stationen och sedan tar av mot nordväst.

Stationshuset i Värnamo 2010. Foto Frederik Tellerup.

Från Värnamo fortsätter HNJ norrut genom ganska enahanda skogsterräng. Hållplatsen i Hörle (Hrl, 123 km/km 73) lades ned 2009 men i gengäld förekommer här godstrafik till ett företag som tillverkar ståltråd. Klevshult (Kvh, 134 km/km 62) blev åter station år 2003 efter att behovet av mötesspår ökat på sträckan Värnamo-Vaggeryd. I Klevshult stannar i regel inte de genomgående tågen mellan Halmstad och Nässjö. I Skillingaryd (Syd, 143 km/km 53) gör däremot alla persontåg uppehåll. Stationen är en av de större mellanstationerna på linjen och har ett imponerande stationshus i tegel och gul puts.

Några kilometer norrut ligger den nya linjeplatsen Båramo (Bmo, 146 km/km 50), öppnad 2010. Här har ett nytt terminalområde byggts och gods kan lastas om mellan bil och tåg. Terminalen är tänkt att avlasta bl a Göteborgs hamn. Här finns även ett stort lagerområde som anänder järnvägen.

Strax före uppehållet i Vaggeryd passeras lastplatsen i Stödstorp (149 km/km 46) som numera ingår i Vaggeryd station. Här anlades strax efter förra sekelskiftet Munksjö sulfatfabrik intill HNJ. Bruket lades ned 1982 men här finns alltjämt flera industrier. Före massafabrikens tid dominerades trakten av järnbruket i Götafors (150 km/km 45) som hade hållplats fram till 1934. Vaggeryd (Vgd, 152 km/km 44) är en järnvägsknut i det mindre formatet där de båda HNJ-banorna mot Nässjö respektive Jönköping delar sig. Stationen var en av de sista med semaforer men moderniserades i slutet av 1990-talet och förlorade då en del av sin gammaldags charm. Fortfarande sker dock många tågmöten här.

Efter Vaggeryd blir landskapet mer kuperat och järnvägen slingrar sig fram mellan skogsbackar och små sjöar. Banan har nu kommit upp till det småländska höglandet. Vi kommer till Hok vars station ursprungligen hette Lindefors. Hållplatsen har nyligen flyttats från linjeplats Hok (Hok, 160 km/km 36) till den nuvarande och mer centralt lokaliserade Hok östra (Hokö, 161 km/km 35).

Så når banan Malmbäck (Mbä, 177 km/km 19), en av banans småstationer. Vi är nu en bra bit upp på det småländska höglandet - dess topp Tomtabacken (377 m.ö.h.) ligger bara en halvmil rakt söder om Malmbäck. En stund efter upphållet kan man på höger sida se en vidsträckt torvmyr. Strax norr om denna ligger lastplatsen Stolpen (Soe, 183 km/km 13) med sitt lilla röda stationshus 337 meter över havet. Persontrafiken upphörde redan 1966.

Vi närmar oss Nässjö och passerar Fredriksdal (Fdl, 187 km/km 9). Persontågen stannar inte längre och det gula stationshuset revs i början av 2004. I Bodaberg (191 km/km 5) fanns tidigare en håll- och lastplats. Också här har man brutit torv och ett flera kilometer långt 600 mm-spår förbinder alltjämt Vildmossen med torvströfabriken. Efter några kilometer kommer vi till utkanterna av Nässjö (N, 196 km/km 0) där flera industrispår svänger av. Infarten till stationen sker från sydväst. I järnvägsknuten Nässjö ansluter Södra stambanan Malmö-Katrineholm, Nässjö-Falköping, Nässjö-Vetlanda och Nässjö-Hultsfred.

Torup-Hyltebruk

Stationshuset i Torup 2004. Foto Frederik Tellerup.

Efter stationen i Torup (Tou, 0 km) tar banan till Hyltebruk av österut medan huvudlinjen mot Nässjö fortsätter norrut. Anslutning finns från båda hållen via ett triangelspår (byggt redan 1925). Banan har haft en mellanstation - i Rydöbruk (Ryk, 4 km), numera bara linjeplats.

Banan går till stor del längs Nissan som även rinner genom Hyltebruk (Hyb, 12 km), ett samhälle med några tusen invånare. Ortens levebröd är det stora tidningspappersbruket men sedan 2020 går inte längre några godståg hit.

Stationen i Smålandsstenar 2015. Foto Christian Tellerup.

Tåg mot Nässjö ankommer Vaggeryd en kylig decemberdag 2003.

Y1 1334 inväntar avgång mot Nässjö i Halmstad 2002.

Reftele station den 26 juni 1989. Det mekaniska ställverket manövreras av ortens tågklarerare.

Tåg från Hyltebruk med T44-loken 336 och 314 i Torup den 29 juli 2004. Balarna från pappersbruket transporteras i s.k. Stora-boxar (SECU-boxar). Foto Johnni Lassen.

Ett kort godståg i Smålandsstenar 2001. Foto Mattias Eriksson.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Lars Olof Leander: Boken om HNJ, Frank Stenvalls förlag 1984
- Egon Johansson: Halmstad-Nässjö järnvägar och dess historia, tidskriften Tåg nr 7/1990 - Georg Betts: Lokeldning vid HNJ på trettiotalet, tidskriften Tåg nr 7/1990
- Olof Sköld: Skillingaryds station under andra världskriget, tidskriften Tåg nr 7/1990
- Bengt Rosén mfl: Vaggeryd den 8 juni 1990, tidskriften Tåg nr 7/1990
- Bengt Rosén: Banverkets sista semafor slopad, tidskriften Tåg nr 10/1999
- Alexander Fäldt: Premiär för Landeryds Järnvägsmuseum, tidskriften Tåg nr 5/2005
- Krister Johannesson: Halmstad-Nässjö Järnvägar
- Historiskt.nu om Halmstad-Nässjö Järnvägar
- Landeryds Järnvägsmuseum