Vännäs-Umeå-Holmsund

Ett timmertåg på väg mot Holmsund draget av två T44-diesellok nära Brännland mellan Vännäs och Umeå. Foto i juli 2006, Mattias Eriksson.

Fakta

• Trafik: Godstrafik hela sträckan, persontrafik Vännäs-Umeå-Gimonäs.
• Öppnad: Vännäs-Umeå 1896, Umeå-Holmsund 1921
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 47 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: E4 - 25 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Vännäs-Umeå upp till 135 km/h, Umeå-Holmsund upp till 180 km/h

Historia

När Stambanan genom övre Norrland stod färdig upp till Vännäs år 1891 blev det aktuellt att bygga en sidobana till Umeå. Statsbanan Vännäs-Umeå kunde öppnas för trafik 1896.

Storsandskär blev Holmsund

I samband med riksdagsbeslutet att bygga banan bestämdes också att anlägga en ny djuphamn vid Storsandskär en bit utanför Umeå. Hamnen skulle förbindas med järnvägen och det 8 kilometer långa spåret dit var färdigbyggt 1898. Umeå stads finanser var emellertid starkt ansträngda - inte minst på grund av den stora branden 1888 - och hamnbygget blev aldrig fullbordat. Järnvägen till Storsandskär kom därför aldrig att användas utan den revs upp i början av 1910-talet. Banan omfattade bland annat en 300 meter lång bro över Norrån - en av Sveriges längsta järnvägsbroar vid den tiden. Ett antal år senare beslöts istället att en ny hamn skulle anläggas i Holmsund. En ny järnväg byggdes dit, men det upprivna spårets banvall användes för sträckan närmast Umeå. Banan till Holmsund öppnades för viss trafik 1921 och invigdes 1922.

Elektrifiering och minskad persontrafik

1968 lades persontrafiken mellan Umeå och Holmsund ned. På 1990-talet blev enda kvarvarande persontrafik sovvagnar till/från Umeå som i Vännäs kopplades till nattågen till/från Luleå. Banan elektrifierades på sträckan Vännäs-Umeå 1981 och Umeå-Holmsund 1992. 1991 byggdes en ny anslutning från banan som anslöt i nordlig riktning till stambanan mot Boden. Därmed skapades ett s.k. triangelspår i Vännäs tillsammans med den gamla södergående anslutningen. Detta utnyttjas av godstrafik norrifrån men har även använts av persontåg (se ruta till höger).

Umeå C - från rundgång till resecentrum

När Tågkompaniet tog över nattågen till övre Norrland år 2000 var persontrafiken med tåg i Umeå högst beskedlig. För att något förbättra situationen började man köra minst ett av nattågen via triangelspåret i Vännäs fram och tillbaka till Umeå. Detta innebar att restiden förlängdes med cirka en timme för resande mellan t.ex. Stockholm och Luleå. I gengäld fick Umeåborna bättre förbindelser söderut och även möjlighet att åka tåg dagtid till t.ex. Luleå. På bilden ses Rc6 1335 med nattåget under rundgången i Umeå en majmorgon 2005. Foto Ulrik Martinussen.

Rundgång behövs inte längre sedan nattågen 2010 började gå via Botniabanan. Nya Umeå Östra blev samtidigt tillfälligt stadens enda station för persontrafiken medan Umeå C rustades upp ordentligt med bl.a. nya plattformar och ny gångtunnel. Ombyggnaden blev klar hösten 2012 och Umeå C har nu en avsevärd trafik med såväl regionala tåg som snabb- och nattåg till Stockholm. Planer finns dessutom på att flytta busstationen tvärs över gatan så att ett resecentrum skapas. Foto 2014, Frederik Tellerup.

År 2006 kompletterades nattågen med "Norrskenan", en Reginamotorvagn som gjorde en tur t.o.r. Luleå-Umeå per dag. Norrskenan försvann efter något år men återuppstod i form av loktåg hösten 2009.

Järnvägen i Umeå får ett lyft

I och med tillkomsten av Botniabanan år 2010-12 fick Umeå kraftigt ökad tågtrafik och den gamla banan till Holmsund berörs i högsta grad. Sträckan Umeå C-Gimonäs (som är gemensam för trafiken på Botniabanan och Holmsundsbanan) har rustats upp och lagts om. På sträckningen har den nya stationen Umeå Östra tillkommit för persontrafiken. På andra sidan Umeå C, dvs i riktning Vännäs, togs samtidigt en ny godsbangård i bruk och linjen mot Vännäs lades om i en båge förbi bangården. Den nya linjesträckningen omfattar 7 km. Vidare anlade man en ny mötesstation i Brattby.

Norrtåg använder i sin trafik bl a ett par motorvagnståg av typen X11 som tidigare rullat i Skåne. Här ses ett av dem i Vännäs den 21 januari 2013. Tågen har numera fått Norrtågs blågula färgsättning. Foto Christian Tellerup.

Trafik

Persontrafik: Banan trafikeras av det regionala tågtrafikbolaget Norrtåg AB som kör tåg Luleå-Umeå Östra med elmotorvagnar av typerna X11, X52 eller X62. Många tåg går dock bara mellan Vindeln/Vännäs och Umeå.

Vy kör nattågen mellan Narvik/Luleå och Stockholm. Sedan hösten 2010 går tågen via Umeå och Botniabanan. Botniabanans övriga trafik tillkommer på sträckan Umeå C-Gimonäs.

Godstrafiken domineras av tåg dragna av Green Cargo. Den nya godsbangården i Umeå har hand om bl.a. kombitrafik och lastbilshytter från Volvos fabrik, i Holmsund hanteras skogsindustrins produkter och i Gimonäs lastas timmer om till lastbil. 

Beskrivning

Den nya godsbangården i Umeå hösten 2010. Bangården har stora ytor för omlastning från väg- till tågtransport. I förgrunden trafikspåret mot Vännäs.

Banan viker av österut från stambanan mot Boden strax norr om Vännäs (Vns, 0 km/km 857) station med anslutningsspår både söder- och norrifrån. Strax nås det lilla samhället Vännäsby (Vby, 5 km/km 862) där det tidigare fanns en station, 2012 öppnades åter en hållplats här. Därefter korsas Vindelälven strax innan den rinner ihop med Umeälven. Banan fortsätter längs en naturskön sträckning utmed Umeälvens lopp. Brattby (Btb, 8 km/km 865) har haft en hållplats men är sedan sommaren 2010 namnet på en ny mötesstation. Gubböle (12 km/km 869) hade tidigare en station. Innan Brattby kom till var länge Brännland (Brd, 19 km/km 876) den enda mötesstationen före Umeå. 

Vid linjeplatsen Brännlandsberget (Brdb, 19 km/km 876) har det tidigare funnits en bergtäkt. Sedan går banan en bit längre från älven fram till Umeå. Från Klockarbäcken (Klbn, 24 km/km 881) gör linjen sedan 2010 en nordlig böj förbi den nya Umeå Godsbangård (Uågb, 29 km/km 886) som breder ut sig på höger sida innan vi kommer till Umeå C (Uå, 31 km/km 888). Efter att godshanteringen flyttades till den nya bangården byggdes Umeå C om till en trespårig station för persontrafiken. 

Från Umeå C svänger banan söderut och följer Umeälvens utlopp till Bottenhavet. Över tio hållplatser har funnits längs sträckan från Umeå på den tiden Holmsund hade persontrafik. I augusti 2010 öppnade den nya stationen Umeå Östra (Uåö, 33 km/km 890). På vänster sida ligger Norrlands universitetssjukhus och bakom det Umeås universitetsområde.

I Gimonäs (Gim, 37 km/km 894) finns en timmerterminal för omlastning till lastbil. Från Gimonäs har Botniabanan ett eget spår men linjerna följs åt ungefär fram till platsen för gamla Bergsboda (40 km/km 897) hållplats. Botniabanan avviker här söderut på en lång bro över Umeälven och ön Storsandskär. Mellan Gimonäs och Bergsboda flyttades linjen ett stycke bort från älven i samband med Botniabanebygget. 

Holmsundsbanan fortsätter mot sydost förbi Villanäs (42 km/km 899), en av banans gamla hållplatser, och sedan längs Lövöviken. Vid bangården i Holmsund (Hod, 47 km/km 904) slutar den egentliga linjen. Samhället Holmsund ligger på halvön Lövön och har främst vuxit upp kring sågverksindustrin. I Obbola på andra sidan om Umeälvens utlopp finns en stor massafabrik. Ett spår fortsätter från Holmsund ytterligare 2 kilometer till Umeå uthamn och Hillskär där Finlandsbåtarna har sitt färjeläge. 

Ett godståg med cellulosaprodukter från Holmsund till Skövde passerar Umeå Östra i september 2010. I bakgrunden Botniabanans Reginatåg mot Örnsköldsvik.

Connex tåg 17084 på bron över Vindelälven 2004. Denna bro, kallad Spölandsbron, ersatte den ursprungliga år 1993. Foto Jonas Björkholm.

Glasskulpturen "Grön eld" av Vicke Lindstrand är sedan 1970 ett utropstecken på Järnvägstorget i Umeå. Stationshuset härstammar från banans öppnande och ritades av Folke Zettervall. Foto i april 2007.

Ett godståg vid Villanäs mellan Umeå och Holmsund den 22 juli 2006. Foto Mattias Eriksson.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Lars Olof Lind: Banan till Storsandskär. Ett misslyckat järnvägs- och hamnprojekt, tidskriften Tåg nr 10/1973