Kimstad-Finspång

Vagnuttagningen från Kimstad mot Skärblacka och Finspång lämnar Kimstad den 19 maj 2004. I bakgrunden Kimstad kyrka. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik
• Öppnad: 1885
• Spårvidd: 1435 mm (ursprungligen 891 mm, breddad 1962)
• Längd: 23 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja, Kimstad-Skärblacka
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: S
• Hastighet: Upp till 40 km/h

Historia

Finspång begåvades med järnväg år 1874 när Pålsboda-Finspångs Järnväg (PFJ) startade sin trafik. I Pålsboda kunde resenärer och gods komma vidare med tågen på Västra stambanan. PFJ var den första sträckan i det som skulle komma att bli ett vittförgenat järnvägsnät med spårvidden 891 mm i Östergötland.

Från Finspång och söderut

Samma år - 1874 - var Östra stambanan (numera Södra stambanan) färdigbyggd och det blev intressant med en järnvägsförbindelse även med denna från Finspång. Det var bruket i Finspång som drev på för att få en sådan järnväg till stånd för att underlätta transporterna som då gick via sjöarna Dovern och Glan. Finspång-Norsholms Järnväg (FNJ) bildades och den 1 oktober 1885 öppnades linjen. Banan hade gemensam förvaltning med PFJ men trafiken på de två banorna bedrevs separat. FNJ sträckte sig ner till Norsholm för att man ville ha förbindelse inte bara med stambanan utan även med Göta Kanal och den likaså smalspåriga banan till Västervik. På sträckan Norsholm-Kimstad kom banan dock att byggas i princip parallellt med den normalspåriga stambanan. Mellan Kimstad och Finspång går linjen mellan sjöarna Roxen och Glan vilket även blev namnen på de två ånglok man införskaffade till trafiken. Roxen slutade för övrigt sina dagar som lok vid kolgruvorna i Ny-Ålesund på Svalbard.

Norra Östergötlands Järnvägar

1896 gick de två järnvägsbolagen samman i det nyligen bildade Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ). NÖJ tog även över det påbörjade bygget av banan från Pålsboda till Örebro. Denna sträcka öppnades för trafik 1901. Något senare byggdes smalspåret även vidare österut från Kimstad till Norrköping och invigdes 1906. På denna sträcka fanns visserligen redan stambanan men en direkt smalspårsförbindelse var önskvärd. Till en början användes en provisorisk station i Norrköping men från 1910 gick tågen till Norrköping Östra som även användes av smalspårstågen mot Söderköping och Vikbolandet (NSVJ).

Trafiken blev så småningom högst betydande och NÖJ uppvisade god lönsamhet tack vare bland annat transporterna från och till järn- och pappersbruken i Finspång, Ljusfors och Skärblacka. I vanlig ordning förändrades bilden med lastbils- och busstrafikens framväxt. Överföringsvagnar började användas för att effektivisera transporterna. 1930 bildades en större trafikförvaltning då NÖJ tillsammans med övriga östgötasmalspår (NSVJ och Mellersta Östergötlands Järnvägar) gick samman i Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga Järnvägar. 1950 togs hela trafikförvaltningen över av staten.

En bild från SJ:s sista smalspårsbana, Finspång-Hjortkvarn. Z4p 403+408 med vagnuttagning utanför Finspång i maj 1985. Foto Johan Winegård.

Det östgötska smalspåret krymper och försvinner

På 1960-talet, efter att SJ tagit över, började det stora smalspårsnätet att läggas ned. För före detta NÖJ:s del började nedläggningarna 1962. All trafik Hjortkvarn-Örebro försvann liksom persontrafiken Norrköping-Kimstad och Finspång-Hjortkvarn. Samma år breddades sträckan Kimstad-Finspång i syfte att effektivisera godstransporterna. Tiden med normalspåriga persontåg på sträckan blev dock ganska kort - persontrafiken drogs in 1970. Godstrafiken på smalspåret Finspång-Hjortkvarn blev däremot kvar betydligt längre och lades ner formellt 1988 (trafiken hade upphört året innan). Linjen var då SJ:s sista smalspårssträcka. Trafiken under SJ-tiden upprätthölls till stor del med lokomotorer typ Z4p.

Delvis elektrifiering

Godstrafiken Kimstad-Finspång har däremot fortsatt och den mest trafikerade sträckan Kimstad-Skärblacka (6 km) blev 2023 elektrifierad så att tågen till och från pappersbruket i Skärblacka kan köras med ellok hela vägen.

Trafik

Godstågen körs från Norrköping till Skärblacka/Finspång. Pappersbruket i Skärblacka genererar en stor del av transporterna medan största godskunden i Finspång är en aluminiumindustri. På sträckan Kimstad-Finspång körs tågen i form av spärrfärd. Tågen Kimstad-Finspång körs av Green Cargo. Även Hector Rail kör till pappersbruket i Skärblacka.

Beskrivning

I Kimstad (Kms, 0 km) längs Södra stambanan mellan Linköping och Norrköping svänger banan mot Finspång av mot nordväst. Anslutningen är i riktning mot Linköping varför godstågen - som utgår från Norrköping - måste byta färdriktning i Kimstad. Banan går längs Motala ström upp till Skärblacka (Sbl, 5 ½ km). I Skärblacka korsas strömmen och sedan går banan länge nära stranden av sjön Glan. Under banans storhetstid fanns även hållplatser i Ljusfors (8 km) samt i Doverstorp (16 km). Vid Doverstorp har banan lämnat Glan men går sedan istället längs den mindre sjön Dovern vars utlöpare sträcker sig ända upp till Finspång (Fg, 23 km).

Tidigare fortsatte smalspåret från Finspång mot nordväst via Hjortkvarn, korsade Västra stambanan i Pålsboda och fortsatte sedan till Örebro.

Växling i Finspång med T44 362. Stationshuset och stationsområdet disponeras sedan länge av busstrafiken. Foto 2004.

Morgontåget från Finspång med T44 339 väntar på att få köra ut på stambanan i Kimstad. X12 3190 som tåg Norrköping-Tranås passerar. Foto i maj 2004.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Göte Persson: Finspång-Norsholms järnväg 100 år, tidskriften Tåg nr 10/1986
- K-G Kindgren: Lokeldare på NÖJ, tidskriften Tåg nr 7/1987
- Oskar Fröidh & Björn Fura: Nedläggning av Finspång-Hjortkvarn, tidskriften Tåg nr 8/1988
- Lars Granström & Owe Danneskog: En särling i Finspång, tidskriften Tåg nr 1/2005

Om Norrköping - Söderköping - Vikbolandets Järnväg
- Stig Lundins historiska hemsida: Vikbolandsbanan