Posttåg mot Stockholm med Rc3-lok och Db/Dbk-vagnar utanför Eslöv 2008

Posttåg mot Stockholm med Rc3-lok och Db/Dbk-vagnar utanför Eslöv 2008. Foto Frederik Tellerup.

Annons

Bild: Db 50 74 90 73005-2  i Malmö 2003Green Cargo Db 50 74 90 73005-2 i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.

24,1

m

160

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Enstaka i trafik (D48)
  • Typ: Post- och resgodsvagn (enbart resgodsvagn D48 i Snälltågets trafik)
  • Längd: 24100 mm
  • Hastighet: 160 km/h
  • Tillverkare: Kockums
  • Byggår: 1965
  • Byggt antal: 20
  • Ombyggt antal DF38/D48: 19
  • Ommärkt antal Db: 19
  • Ursprunglig nummerserie: 5066-5085
  • Tillhörde: SJ, Green Cargo
  • Tillhör: Snälltåget

Kombinerad post- och resgodsvagn av 1960-talstyp

SJ beställde i början av 1960-talet 20 boggievagnar för post och resgods. Vagnarna byggdes av Kockums i Malmö och hade lastutrymme för resgods och en avdelning för postsortering. Detta kom att bli SJ:s sista nytillverkade postvagnar.

Bild: Lastning av SJ DFo28 5068 1965Lastning av SJ DFo28 5068 1965. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

28 kvadratmeter

Vagnarna levererades 1965 och litterat blev DFo28, 1970 ändrat till DF28. "D" stod för post, "F" för resgods och 28 stod för utrymmet i kvadratmeter i post- respektive resgodsavdelningen. Bägge avdelningarna hade en yta på vardera 28 kvadratmeter och vagnen klarade en last på totalt 16 ton. I vagnen fanns också tjänstekupé, pentry, toalett och garderob. 

Från början hade vagnarna SJ:s sedvanliga bruna färgsättning men under 1980-talet tillkom gula och blå dekorlinjer och postsymboler på vagnssidorna.

Postkupéer med sortering ombord

Även om tåg med enbart postvagnar också förekom så kopplades vagnarna vanligtvis in i persontåg, ofta nattåg eftersom postsorteringen främst skedde nattetid. Posten transporterades alltså inte bara utan den sorterades också av personal ombord under resan. Det fanns till och med ett brevinkast på vagnssidan som resenärer kunde använda för att posta brev. Systemet med postsortering på tåg benämndes "postkupéer" (förkortades PKP) och varje linje hade ett eget nummer. Ett brev som sorterades ombord stämplades med PKP och aktuellt nummer, istället för ortnamn.

Modernisering 

I början av 1990-talet moderniserades vagnarna. De asbestsanerades och sorteringsutrymmet utökades till 38 kvadratmeter. Toaletten byggdes om til en vacuumtoalett med slutet system. Vagnarna blev nu rena postvagnar och litterat ändrades till D38.

Vid leveransen hade DF28-vagnarna en högsta hastighet på 130 km/h men senare anpassades de så att de kunde gå i 160 km/h.

Bild: Postsortering i en DFo28-vagn i nattåget Nordpilen 1966Postsortering i en DFo28-vagn i nattåget Nordpilen (Stockholm-Narvik) 1966. Flera personer brukade jobba tillsammans i postvagnarna. Foto Järnvägsmuseet.

Sorteringen upphörde 

Efter hand blev mer och mer av postsorteringen automatiserad och 1996 upphörde sorteringen av post ombord på tåg. Sorteringsavdelningarna i D38-vagnarna blev överflödiga och togs bort, liksom tjänstekupén. Vagnarna blev rena posttransportvagnar och fick nu litterat D48. Färgsättningen ändrades också så att den undre delen av vagnssidorna var gul och den övre mörkgrå eller mörkblå. I slutet av 1990-talet ändrades designen igen och vagnarna fick helt gula vagnssidor.

2001 tog Green Cargo över posttransporterna och postvagnarna. D48-vagnarna littererades om till Db. Ett par av de före detta D48-vagnarna märktes dock felaktigt Dbk, ett littera som egentligen reserverats för de äldre före detta D46-vagnarna.

Bild: Ett T44-lok med Db- och Dbk-vagnar vid postens terminal i Malmö 2003Ett T44-lok med Db- och Dbk-vagnar vid postens terminal i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.

Ersattes av godsvagnar

Efter att Green Cargo tagit över posttransporterna användes vagnarna enbart i rena posttåg på bland annat linjerna Malmö-Stockholm och Göteborg-Stockholm. Efter hand ersattes dock fler och fler av vagnarna av speciellt anpassade godsvagnar med littera Gblss-y, tvåaxliga vagnar av Hbis-typ som kan gå i 160 km/h. De första vagnarna med littera Gblss-y kom redan 2000 och de användes under en period parallellt med Db och Dbk men runt 2010 ställdes de äldre Db/Dbk-vagnarna av. 

2016 sålde Green Cargo de flesta av Db-vagnarna, sju till Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab), tre till föreningen Stambanans Vänner och två till museiföreningen Värmlandståg. Vagnarna som såldes till Tågab gick till reservdelsplockning och skrotning.

Snälltåget köpte 2024 två vagnar av Stambanans Vänner. En vagn (nu med beteckningen D48 och numret 5080) har rustats upp och fått en färgsättning i vitt och rött. Vagnen ska användas till transporter av cyklar och skidor i Snälltågets persontåg.

Järnvägsmuseet i Gävle har före detta DF28 5085 i sina samlingar.

 

Bild: Dbk 50 74 90-73012-8 (felmärkt Db-vagn) i Malmö 2003Green Cargo Dbk 50 74 90-73012-8 (felmärkt Db-vagn) i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.
Bild: SJ DF28 5083 i Malmö 1988SJ DF28 5083 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.
Bild: SJ DF28 5085 i Östersund 1974SJ DF28 5085 i Östersund 1974. Foto Järnvägsmuseet. Licens CC BY-SA.
Bild: Interiör avdelning för postsortering i SJ DFo28 5068 1965Interiör avdelning för postsortering i SJ DFo28 5068 1965. Lägg märke till takfönstren för extra ljusinsläpp. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.
Bild: Interiör resgodsavdelning i SJ DFo28 5068 1965Interiör resgodsavdelning i SJ DFo28 5068 1965. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl, Lennart Nilsson och Bengt Spade: Svenska personvagnar och motorvagnssläp 1972, SJK Förlag 1972
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1982, SJK Förlag 1983
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1989, SJK Förlag 1990
- Hans Helmstein och Svante Runberger: SJ personvagnar av 1960-talsmodell, Stockholms Modelljärnvägsklubb
- Ritning på DF28, tidningen Järnvägar! 3/1982

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Meny

järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube
Spara
Inställningar för cookies
Här kan du ändra inställningarna för cookies. Tryck på Läs mer för mer information om hur vi använder cookies och andra personuppgifter på järnväg.net.
Acceptera alla
Blockera alla
Läs mer
Analytics
Verktyg för att bland annat mäta antalet besökare på en hemsida och hur besökarna använder hemsidan
Google Analytics
Acceptera
Blockera