(Malmö-) Arlöv-Kävlinge-Teckomatorp-Åstorp-Ängelholm

Lommabanan och Söderåsbanan*

Pågatåg mot Kävlinge gör uppehåll i Lomma 28 juli 2022. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik och delvis persontrafik (Arlöv-Åstorp)
• Öppnad: Arlöv-Billesholm 1886, Billesholm-Ängelholm 1876
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 78 km, varav Arlöv-Kävlinge 19 km, Kävlinge-Teckomatorp 10 km, Teckomatorp-Ängelholm 49 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton Arlöv-Kävlinge och Åstorp-Ängelholm, E4 - 25 ton Kävlinge-Åstorp
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 160 km/h

Historia

Järnvägen Arlöv-Ängelholm bestod från början av två privatbanesträckor, Arlöv-Billesholm (Malmö-Billesholms Järnväg, MBJ) och Billesholm-Ängelholm (del av Landskrona-Engelholms Järnväg, LEJ).

LEJ öppnades 1876 och MBJ 1886. Båda banorna förstatligades 1896 tillsammans med en rad andra bolag för att en sammanhängande Västkustbana skulle kunna skapas. Arlöv-Ängelholm blev alltså en del av Västkustbanan och var så fram tills den sammanhängande sträckan Lund-Landskrona-Helsingborg-Ängelholm-Göteborg stod klar 2001, efter att den felande delen Landskrona-Helsingborg byggts.

Strid om sträckningen

Tankarna på fjärrtrafik utmed västkusten fanns redan när de båda banorna byggdes och ett samarbete med gemensamma taxor upprättades mellan dem och järnvägsbolagen i Halland. MBJ:s sträckning vållade dock strid. Malmö stad ville att banan skulle dras så rakt som möjligt norrut, medan Lund ansåg att sträckan Malmö-Lund kunde vara gemensam med Södra stambanan. Planerna avgjordes till Malmös fördel och järnvägen fick en sträckning via Lomma, Kävlinge och Teckomatorp. Lund byggde då en anslutande bana till Kävlinge (som nu är en del av dagens Västkustbana).

Det snyggt renoverade stationshuset i Lomma 2022. Arkitekturen är typisk för Malmö-Billesholms Järnväg. Foto Frederik Tellerup.

Ornamenterade stationshus

MBJ var en ganska påkostad bana och fick karakteristiska rikt ornamenterade stationshus av tegel. Även LEJ:s stationer byggdes i tegel men var inte lika utsmyckade. Så var också LEJ:s ekonomi svagare och statens övertagande 1896 vållade därför ingen större debatt. MBJ hade redan i koncessionsvillkoren för banan gått med på att inlösen kunde bli aktuellt och opponerade sig därför inte heller. Medan hela MBJ blev en del av Västkustbanan inkorporerades bara LEJ:s sträcka Billesholm-Ängelholm. Landskrona-Billesholm levde vidare som regional järnväg fram till 1960 då den till största delen lades ner.

Tack vare statusen som stomlinje elektrifierades Arlöv-Ängelholm ganska tidigt. Delen Arlöv-Lomma var klar 1933 och fortsättningen till Ängelholm 1934. Ångtågen ersattes med motorvagnar och tåg dragna av D-lok.

Ett pågatåg omlett via Lommabanan p g a banarbete passerar stationen i Lomma i full fart 1993. Från december 2020 stannar tågen på nytt i Lomma. Foto Frederik Tellerup.

Nedläggning av lokal persontrafik...

Bansträckningen utanför större städer som Helsingborg gjorde att fjärrtågstrafiken ganska snart begränsades och tog andra vägar. Den lokala persontrafiken lades ner 1975 på delen Ängelholm-Teckomatorp och 1983 på delen (Malmö-) Arlöv-Kävlinge. Den senare sträckan var den sista linjen i Skåne där X7-motorvagnar användes. Mellan Kävlinge och Teckomatorp har persontrafiken fortsatt, sedan 1980-talet som en del av pågatågslinjen Malmö-Helsingborg.

På senare år fungerade Arlöv-Ängelholm framför allt som som en avlastning och reserv för dagens Västkustbana. Banstandarden har höjts under 1990-talet och början av 2000-talet för att möjliggöra tätare trafik och en återupptagen regional persontrafik. Sträckan Teckomatorp-Åstorp har numera fått namnet Söderåsbanan, medan Arlöv-Kävlinge kallas för Lommabanan.

Södergående tåg 1415 Åstorp-Malmö i form av en X61-motorvagn gör uppehåll i Billesholm 25 januari 2022. Sträckan Teckomatorp-Åstorp återfick persontrafiken i december 2021. Foto Christian Tellerup.

...och återöppning

Under början av 2000-talet växte planer på att återinföra persontrafiken på Lommabanan och Söderåsbanan fram och därmed göra banorna till en del av det skånska pågatågsnätet.

Lommabanan blev först ut med trafikstart 13 december 2020. Hållplatser har byggts i Lomma samt Furulund strax söder om Kävlinge. Det planeras på sikt även för hållplatser i Alnarp och Flädie.

Persontrafiken på Söderåsbanan startade 12 december 2021 med hållplatser i Svalöv, Kågeröd och Billesholm.

Sträckan Kävlinge-Teckomatorp saknade 2016-2021 persontrafik eftersom Skånetrafikens linje Malmö-Teckomatorp-Helsingborg sedan december 2016 går via Eslöv, men persontågen återkom efter att persontrafiken Teckomatorp-Åstorp invigts 2021.

Pågatåg i Kävlinge 2022. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Efter att Lommabanan (Malmö-) Arlöv-Kävlinge och Söderåsbanan Teckomatorp-Åstorp återfick persontrafiken i december 2020 respektive 2021 trafikeras hela sträckan Malmö-Kävlinge-Teckomatorp-Åstorp av Skånetrafikens pågatåg bestående av X61-motorvagnar.

Åstorp-Ängelholm saknar persontrafik.

Både Lommabanan och Söderåsbanan trafikeras också av godståg och används även som omledningsbanor för andra persontåg än de redan nämnda vid trafikstörningar och banarbeten. Godståg körs bl a av Green Cargo och är genomgående med undantag för de lokala godstågen Åstorp-Billesholm.

Södergående godståg strax norr om Lomma i juli 2005. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Järnvägen viker av från Södra stambanan i Arlöv (Al, 0 km/km 294 - startpunkt Göteborg), fem kilometer från Malmö. Från början hade MBJ ett eget spår Malmö-Arlöv, vilket efter förstatligandet blev grunden till Södra stambanans dubbelspår. I Arlöv fanns tidigare en hållplats för persontåg som på 1980-talet flyttades en bit norrut utmed stambanan och döptes om till Burlöv.  

Efter Arlöv går banan i ett öppet jordbrukslandskap. Alnarp med sitt lantbruksuniversitet passeras innan vi kommer till Lomma (Lma, 5 km/km 289) som sommartid har en välbesökt strand. Här har pågatågen fått en ny hållplats i samband med den återupptagna persontrafiken. Lomma ligger vid Öresund och fram till 1980-talet gick ett spår ner till hamnen.

Nästa station är Flädie (Fl, 10 km/km 284) där det finns ett mötesspår. Stationshuset är av sedvanlig MBJ-typ med tegelutsmyckningar och tittar man efter noga kan man se att det är tillbyggt åt ena hållet. I Flädie korsade fram till 1939 Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg (BLHJ). BLHJ passerade över Lommabanan på en bro men ett förbindelsespår fanns till Flädie station. Resterna efter brofästena kan man fortfarande se en bit söder om stationen.

I Stävie (Sie, 14 km/km 281) har ett nytt mötesspår byggts för att underlätta för den nya persontrafiken.

I Furulund (Fud, 16 km/km 278) fanns tidigare en station och en ny hållplats har byggts för pågatågen.  Så kommer vi till knutpunkten Kävlinge (Kg, 18 km/km 275) nås. Här korsar Västkustbanan och på stationen får både fjärrtåg och regionaltåg samsas, men bara de regionala tågen stannar. Fram till 1950-talet utgick ytterligare två banor från Kävlinge, dels mot väster till Barsebäckshamn, dels mot öster till Sjöbo via Örtofta på Södra stambanan.

Resan går vidare förbi de sedan länge nedlagda stationerna Södervidinge (21 km/km 272) och Norrvidinge (25 km/km 269) till Teckomatorp (Tp, 28 km/km 266) som trots sin litenhet är en järnvägsknut. Här korsar Rååbanan Eslöv-Helsingborg. Stationshusets skylt anger fortfarande avståndet till Göteborg som ett minne från tiden då fjärrtågen gick förbi här.

Pågatåg mot Åstorp avgår från Kågeröd i januari 2022. Foto Christian Tellerup.

Järnvägen mot Ängelholm svänger till höger i bangårdens norra ände och vi kommer nu ut på den del av banan som är minst trafikerad. Landskapet är fortfarande öppet och präglat av jordbruk, men blir mer kuperat. Efter att persontrafiken återinvigts 2021 stannar pågaåtågen i Svalöv (Sal, 33 km/km 261), liksom i Kågeröd (Kd, 43 km/km 250). Det har även funnits stationer (flera av dem sedermera hållplatser) i Källstorp (37 km/km 257), Axelvold (40 km/km 254) och Böketofta (46 km/km 247).

Nästa stopp för pågatågen är Billesholm (Bih, 53 km/km 240) och här finns sträckans enda lokala godskund, ISOVER, som tillverkar isolering. I Billesholm fanns tidigare två stationer och den nuvarande stationen hette från början Billesholms Gruva. Runt Billesholm bröts nämligen under början av 1900-talet stora mängder kol. Den första stationen, som kallades bara Billesholm, hade Helsingborg-Hässleholms Järnväg byggt i samband med att man anlagt ett sidopår från grannorten Bjuv. Trafiken Bjuv-Billesholm pågick till 1947.

Rc4 1145 med godståg 5521 Sävenäs (Göteborg)-Malmö passerar stationen i Billesholm 23 december 2016. Foto Frederik Tellerup.

Fortsättningen norrut är den enda överlevande delen av gamla Landskrona-Engelholms Järnväg. Persontrafiken Landskrona-Billesholm lades ner redan 1960 men godstrafiken till Ekeby (en halvmil söder om Billesholm) fortsatte till 1988.

Söderåsens inflytande på landskapet blir allt mer påtagligt i trakterna av Norra Vram (56 km/km 237). Här fanns det tidigare en station som betjänade byn och det numera byggnadsminnesmärkta godset Vrams Gunnarstorp.

Infarten till Åstorp (Åp, 62 km/km 231) går förbi en utlastningsanläggning för makadam till banarbeten. Åstorp är en järnvägsknut med linjer åt fem håll. Här ansluter Skånebanan Helsingborg/Kattarp-Hässleholm.

Banan vidare mot Ängelholm viker av norrut. Denna delen trafikeras normalt bara av godståg. Mellan Åstorp och Ängelholm har det funnits en station i Spannarp (69 km/km 224). I Ängelholm (Ä, 78 km/km 217) ansluter Västkustbanan från sydväst och fortsätter norrut.

Den f d stationen i Svalöv 2005, med stationshuset till vänster. Den nya hållplatsen i Svalöv ligger strax norr om den gamla stationen. Foto Frederik Tellerup.

I Flädie på sträckan Arlöv-Kävlinge finns en mötesstation. Foto 2003, Frederik Tellerup.

Ett omlett Öresundståg på väg norrut passerar stationshuset i Lomma 2 augusti 2003. Foto Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975
- E S Nordahl: Historik över Kävlinge station, tidskriften Tåg 6/1983
- Jan Lindahl: Teckomatorp (fotoreportage), tidskriften Tåg 9/1991
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991

Om Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg
- BLHJ Lunds stads järnvägar 1901-1939, Stenvalls förlag 1987
- Historiskt.nu om BLHJ

* Namnet Lommabanan används på sträckan Arlöv-Kävlinge och Söderåsbanan på Teckomatorp-Åstorp. Trafikverket använder även namnet Godsstråket genom Skåne på sträckorna Malmö-Trelleborg och Malmö-Kävlinge-Teckomatorp-Åstorp-Ängelholm.