Z4p/Z4t/Z4tu

Tre Z4t med 1067 mm spårvidd växlar i Karlshamn 1974. Det främsta loket är Z4t 398 som var enda Z4t av den nyare "sportmodellen". Foto Stig Mohlin.

Fakta

• Status: Utgångna
• Typ: Dieselhydraulisk lokomotor
• Axelföljd: B
• Längd: 6400 mm
• Tjänstevikt: 14 ton
• Max axellast: 7 ton
• Effekt: 120 kW
• Startdragkraft: 40 kN
• Hastighet: 40 km/h
• Tillverkare: Kalmar Verkstads AB
• Byggår: 1947-1953, 1956
• Byggt antal: 51 (Z4p till SJ/övertagna), 8 (Z4t till SJ), 2 (Z4p till NKlJ)
• Ursprunglig nummerserie: 230-232, 256-266, 311-324, 327-331, 397-411 (SJ Z4p), 226-229, 307-310 (SJ Z4t), 1-2 (NKlJ Z4p)
• Tillhörde: SJ, NKlJ, SL m fl

Den smalspåriga standardlokomotorn

Den populära Bjurströmslokomotorn (littera Z) tillverkades under 1930-talet i smalspåriga varianter till flera privatbanor, men de första kraftigare lokomotorerna för 891 och 1067 mm spårvidd kom inte förrän under 1940-talet.

Kalmar Verkstad (KVAB) tillverkade 1947 och 1948 fyra smalspåriga lokomotorer till Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ), Uddeholm i Munkfors och Gotlands Järnväg (GJ). SJ lade vid samma tid en beställning på en serie lokomotorer och KVAB återanvände då konstruktionen från privatbaneloken. SJ-loken som fick litterat Z4p gjordes dock lite längre för att förbättra gångegenskaperna som visat sig vara mindre goda i topphastigheten 40 km/h.

Scania-motor

Z4p-loken fick många drag från de normalspåriga lokomotorer KVAB hade byggt tidigare. Som motor användes förutom till de allra första loken Scaniadieseln D812 med en effekt på 120 kW. Denna motortyp blev också standard för Z43-lokmotorerna som började tillverkas vid samma tid.

Sportmodell

Den första serien (egentligen flera mindre beställningar) till SJ levererades 1950-1953 och bestod av 33 Z4p med 891 mm spårvidd och 8 Z4t med 1067 mm spårvidd. Dessutom övertog SJ i samband med förstatligandet av SRJ och GJ de tre Z4p-lok som byggts åt bolagen.

En andra serie med ytterligare 15 lok följde 1956. De nyare loken fick ett modernare utseende med rundare former och två större hyttfönster istället för tre mindre. Loken kallades därför populärt för "sportmodellen".

Lokomotorerna i den andra serien fick också utrustning för multipelkörning. Några av loken i den första serien hade nämligen fått detta på prov, vilket visat sig vara lyckat. Två multipelkopplade lokomotorer kunde dra tyngre tåg och sparade samtidigt personal.

SJ Z4p 263 med blandat tåg i Bergsjö 1960. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

Växling, godståg och blandade tåg

Lokomotorerna användes i växling men också i godståg, speciellt i multipelkoppling. De tyngsta tågen på SJ:s linjer med 891 mm spårvidd tog dock Tp-loken hand om. Z4p/Z4t användes även i blandade tåg (tåg med både person- och godsvagnar) på flera linjer, till exempel Harmånger-Bergsjö i Hälsingland.

Privatbanelok

Även privatbanan Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) i Värmland köpte två Z4p-lokomotorer, en av den äldre modellen och en av den nyare. Dessutom övertog man i slutet av 1960-talet två lok från Riddarhyttan AB, ett dotterbolag till NKlJ:s ägare Uddeholms AB (se texten om Z4tu nedan).

Ett par Z4p levererades också till industrier, bl a Katrinefors AB och Böksholms bruk.

1966 sålde SJ två Z4p (nummer 311 och 329) till Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg, där de fick numren 5 och 6. Eftersom banan lades ned 1970 blev dock karriären kort. Z4p 5 finns bevarad hos museibanan Jädraås-Tallås.

Z4tu 317+407 1962. Totalt sju lokomotorer byggdes om till Z4tu med 1093 mm spårvidd, för trafik på banan Köping-Uttersberg-Riddarhyttan. Foto Järnvägsmuseet.

Z4tu - lok med 1093 mm spårvidd

1952 förstatligades privatbanan Köping-Uttersberg-Riddarhyttan (KURJ) som hade den för Sverige unika spårvidden 1093 mm. Till en början fortsatte SJ trafiken med ånglok, men efter hand önskade man att ersatta dessa med diesellok. Lösningen blev att bygga om Z4p-lokomotorer till 1093 mm spårvidd med litterat Z4tu. Totalt sju lokomotorer (nummer 315-317, 323, 397, 399 och 407) byggdes om i början av 1960-talet, men användningen blev kortvarig eftersom SJ lade ner trafiken redan 1966. Riddarhyttan AB fortsatte dock trafiken på en del av banan ytterligare tre år och köpte därför två av lokomotorerna. Efter nedläggningen hamnade dessa två lok (nummer 316 och 317) hos NKlJ och de byggdes åter om till Z4p med 891 mm spårvidd. De andra Z4tu-lokmotorerna byggdes även de om till Z4p/Z4t och fortsatte sin tjänstgöring hos SJ.

Två multipelkopplade Z4t-lokomotorer med godståg ankommer Karlshamn V 1973. Trafiken Karlshamn-Ryd upphörde 1979. Foto Stig Mohlin.

Den sista tjänstgöringen

De flesta SJ-lok av den äldre typen slopades under 1970-talet och tre av loken såldes till Roslagsbanan i Stockholm. De kvarvarande Z4t-loken blev överflödiga i samband med att den sista 1067-banan Karlshamn-Ryd lades ner 1979. Många av de nyare Z4p-loken hängde däremot med fram till nedläggningarna av SJ:s sista smalspårsbanor i mitten av 1980-talet. Den allra sista tjänstgöringen i SJ:s regi blev på linjen Finspång-Hjortkvarn som lades ner 1988.

Kvar på Roslagsbanan under lång tid

NKlJ-loken slopades 1990 i samband med att järnvägen lades ner, men två av loken såldes till SL (Storstockholms Lokaltrafik) som ju sedan tidigare hade tre före detta SJ-lok. SL:s Z4p-lokomotorer användes på Roslagsbanan vid banarbeten. De sista loken slopades först våren 2015.

Många bevarade 

Så många som ett trettiotal Z4p finns bevarade på museibanor runt om i Sverige. Dessutom finns två Z4t-lok vid Setesdalsbanen i Norge som har 1067 mm spårvidd (någon museibana med denna spårvidd finns inte i Sverige).

Köping-Uttersbergs Järnvägsmuseiförening äger lokomotor 316 som var ett av de lok som under 1960-talet var Z4tu med 1093 mm spårvidd. Under 2010 återställde man loket till Z4tu.

SL Z4p 9701, ett lok från den äldre generationen, i Mörby 2008. Foto Kristian Karlsson.

SL Z4p 9702 och 9701 i Mörby 2008. Foto Kristian Karlsson.

SL Z4p 9701, ett lok från den äldre generationen, i Mörby 2008. Loket fick senare en röd färgsättning, se ovan. Foto Kristian Karlsson.

SJ Z4p 403+408, två lok av den nyare versionen, i Finspång 1985. Foto Johan Winegård.

SJ Z4p 399 1956. Foto Järnvägsmuseet.

SJ Z4p 399 1956. Foto Järnvägsmuseet.

DONJ Z4p 5 som museilok i Jädraås 1989. Loket levererades ursprungligen till SJ som Z4p 311. Foto Markus Tellerup.

Z4p 321 (äldre varianten) som museilok i Tallås 1989. Foto Markus Tellerup.

Z4t 307 (äldre varianten) på Karlshamn V 1973. Foto Stig Mohlin.

SJ Z4p 248 i Visby 1952. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
- Peter Löf: Rullande materiel vid Nordmark-Klarälvens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1990
- Ritning på Z4p, tidningen Allt om Hobby 7/1978