Skara-Lundsbrunn

VGJ 29 med tåg i Lundsbrunn 2004. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Museitrafik
• Öppnad: 1887
• Spårvidd: 891 mm
• Längd: Skara-Lundsbrunn 11 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: 12 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: SÄO
• Hastighet: Upp till 30 km/h

Historia

Skara har benämnts Europas största smalspåriga järnvägsstation och hade en gång i tiden järnvägar med spårvidden 891 mm i fem riktningar. Som ett minne över denna epok återstår idag museijärnvägen mellan Skara och Lundsbrunn, en rest av Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg.

Det började med Lidköping-Skara-Stenstorp

Drygt tio år efter att Västra stambanan öppnats i hela sin längd invigdes en anslutande smalspårig järnväg från Stenstorp via Skara till Lidköping 1874. Järnvägsknut blev Skara 1887 då Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg (SKVJ) öppnades. Via denna fick Skara så småningom förbindelse med Mariestad (se Kinnekullebanan). Den verkliga storhetstiden för järnvägen i Skara inleddes emellertid år 1900 då Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) öppnade sin 13 mil långa huvudlinje från Göteborg till Skara.

Timmersdalabanan

Den sist tillkomna järnvägen i Skara blev den minst framgångsrika - det var Skara-Timmersdala Järnväg som öppnades 1909. Den var egentligen tänkt bara som en början på järnvägar till både Mariestad och Askersund. Då detta inte blev verklighet blev bärkraften för banan dålig och persontrafiken lades ned redan 1932.

Storhetstiden

Några år efter att VGJ öppnat sin huvudlinje började man köpa upp ett stort antal andra smalspårsjärnvägar i Västergötland. 1925 låg alla Skaras järnvägar under VGJ och det var ungefär vid denna tid som trafiken började växa fram till dess verkliga storhetstid på 40-talet. Stationen blev en livlig mötesplats, inte minst vid de tidpunkter då persontåg kom och avgick i alla fem riktningar ungefär samtidigt. Till detta kom godstrafiken. Tack vare att Skara även förbundits med stambanan i Skövde genom Skövde-Axvalls Järnväg (Axvall låg längs järnvägen mellan Skara och Stenstorp) var förbindelserna mycket goda i alla riktningar. Bland Sveriges smalspåriga järnvägar intog VGJ närmast en särställning genom sin goda ekonomi och satsningar på ovanligt snabba och tunga tåg.

YP 910 ankommer Skara som tåg mot Forshem i juli 1970. Foto Göran Engström.

Skara under SJ-tiden

VGJ med hela det stora smalspåriga järnvägsnätet togs över av SJ år 1948. Timmersdalabanan var den första att läggas ned helt vilket skedde 1952. 1966 lades den kvarvarande trafiken på f d Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg ned efter att ha varit utan persontåg i fem år. På VGJ:s huvudlinje Göteborg-Vara-Skara-Mariestad försvann den sista persontrafiken (på sträckan Nossebro-Götene) år 1970 och Skara blev utan järnväg med persontrafik. De sista åren användes rälsbussar typ YP i de flesta persontågen. Godstrafik fanns dock kvar och SJ:s smalspåriga diesellok typ Tp kunde ses i Skara fram till 1984 då trafiken lades ned mellan Vara och Götene. Den allra sista smalspårstrafiken i Västergötland - godstrafiken mellan Nossebro och Vara - blev kvar i ytterligare tre år.

Museiföreningen

Den museiförening som i dag kör på museibanan Skara-Lundsbrunn har anor som går en bra bit längre tillbaka än den tid Skara varit utan reguljär tågtrafik. I mitten av 60-talet fanns ett av VGJ:s stora ånglok - nr 29 - från 1937 uppställt i småländska Verkebäck, sedan SJ:s övertagande under namnet Gp 3119. Sedan 1954 hade det tjänstgjort på Smålands smalspår. "Föreningen 29:an" bildades för att få hem loket till Västergötland. Skara stad köpte in loket som kom tillbaka till staden 1967. De ursprungliga planerna på att bara ställa upp loket växte till att starta en museiförening och 1985 startades museitrafik mellan Skara och Lundsbrunn. Sträckan är den närmaste biten av järnvägen mellan Skara och Götene (-Forshem), dvs det som ursprungligen var Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg.

Föreningen har under åren införskaffat ett flertal person- och godsvagnar liksom ytterligare ånglok, bland annat det mindre VGJ nr 4. Föreningen disponerar även diesellok från SJ-tiden som Tp och Z4p liksom en rälsbuss typ YP med släp. Föreningens namn Skara-Lundsbrunns Järnvägar (SkLJ) kommer av att man ibland även trafikerar den korta bit av Timmersdalabanan som finns kvar närmast Skara. Detta spår slutar vid hållplatsen Vilan och har använts vid den ostmässa som har arrangerats i Skara en del år.

Interiör från en av museiföreningen SkLJ:s vagnar. Flera av vagnarna hämtades från Roslagsbanan när de blivit övertaliga där i slutet av 1980-talet. Denna vagn - VJ 500 - härstammar dock från 1906 och Vetlanda Järnvägar men vagnskorg och inredning är från 1940-talet. Foto Markus Tellerup.

Trafik

Museitrafik Skara-Lundsbrunn bedrivs sommartid av föreningen Skara-Lundsbrunns Järnvägar. Man använder ångtåg samt rälsbuss typ YP.

Det mesta av utrymmet framför stationshuset i Skara utgörs av stadens busstation, men här har även museijärnvägen sin perrong. Det nuvarande stationshuset stod klart år 1900 (arkitekt Ragnar Östberg). Foto den 1 juli 2004, Markus Tellerup.

Beskrivning

Tåget avgår från Skara (Sa, 0 km/km 129), den forna smalspåriga järnvägsknuten som idag bara har ett plattformsspår. Efter Skaras industri- och bostadsområden rullar vi i sakta mak över slätten men sedan följer tät skog under den mesta av resan fram till Lundsbrunn. Från Skara startar tåget österut men linjen går sedan norrut i stort sett på rakspår. Tveta (Tve, 4 ½ km/km 134) hållplats passeras. Hållplats Myråsen (Myå, 8 km/km 137) hör till dem som anlades redan när Västgötabanan byggdes.

Skogsmark (Smk, 9 km/km 138) och sedan Dala kvarn (Dkn, 10 km/km 139) är hållplatser som anlagts under museijärnvägens tid. Slutstationen Lundsbrunn (Lnb, 11 km/km 140) är en gammal kurort. Till vissa turer kör man anslutande rälsbuss vidare den sista kvarvarande biten av linjen mot Götene till hållplatsen med just namnet Lundsbrunns kurort (Lnbk, 12 km/km 141). Nära hållplatsen ligger pumpen där man kan dricka av vattnet från den så kallade Odinskällan vars rykte om sig att vara hälsobringande uppstod redan på 1720-talet.

Stationshuset i Lundsbrunn 2004.

VGJ 29 på vändskivan utanför lokstallet i Skara i juli 2004. Föreningen driver här Skara Järnvägsmuseum där lok och vagnar kan beskådas.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Ingemar Landin: Skara-Lundsbrunns Järnvägar - ett levande järnvägsmuseum, Skara-Lundsbrunns Järnvägar 1997
- Smalspårsepoken i Skara i ord och bild, Ledningsgruppen för projektet Skara som järnvägsknut 1983
- Föreningen Skara-Lundsbrunns Järnvägar