Så gott som alla svenska person- och motorvagnar har förutom sitt individnummer en klassificering, ett littera. Litterat berättar ofta en del om fordonet, så här följer förklaringar till hur litterat ska tolkas.
Ett littera består ofta av minst en bokstav och en siffra, men det finns också littera med bara bokstäver. Detta är huvudlitterat. Dessutom kan det efter siffran följa ytterligare bokstäver, underlittera. Underlittera används för att särskilja vagnar med t ex speciell utrustning från resten av vagnarna med samma huvudlittera.
Från 2008 ska lok, motorvagnar och vagnar i Sverige dessutom märkas med ett europeiskt nummer/littera på tolv siffror. Reglerna för denna EVN-märkning (European Vehicle Number) kan du läsa om på en egen sida.
Följande är SJ:s litteraregler efter ändringarna 1970 (se nedan). Dessa används delvis fortfarande men har luckrats upp eftersom nya bolag kan skapa sina egna regler och littera. Lägg också märke till att litterareglerna inte behöver gälla för utländska vagntyper som har köpts in till Sverige.
Se också sidan om littera för lok.
En AB7-vagn i Hallsberg 2010. Vagnen har första (A) och andra (B) klass. Siffran 7 används för att skilja vagntypen från andra. Foto Frederik Tellerup.Huvudlittera
- A = sittvagn, 1 klass
- B = sittvagn, 2 klass
- BC = liggvagn
- D = postvagn
- F = resgodsvagn
- M = manövervagn till loktåg
- R = restaurangvagn (bistro)
- S = specialvagn (S som andra bokstav = kiosk)
- U = manöver-, mellan- eller släpvagn till motorvagn
- V = tvåaxlig vagn
- WL = sovvagn (kommer från franska wagon-lit, sovvagn)
- X = elmotorvagn
- Y = dieselmotorvagn
Siffra
För att skilja t ex olika andraklassvagnar åt får de ofta en siffra, t ex B7. Siffrorna brukar ges i löpande ordning, d v s högre siffra betyder ofta nyare vagntyp, men undantag finns. I en del fall har gamla skrotade typers littera återanvänts efter ett tag. I vagnguiden skiljer vi därför på utgångna typer och typer som går i trafik.
Underlittera
- A = avvikelse, varierar med vagntyp
- B = avvikelse, varierar med vagntyp
- C = avvikelse, varierar med vagntyp
- D = anpassad för trafik i Tyskland
- E = anpassad för trafik i Danmark (se även K, historiskt var skillnaden att vagnar med underlittera E förutom öglor för tågfärja också hade utrustning för DSB elvärme medan vagnar med underlittera K hade utrustning för ångvärme, i dag används vanligtvis K)
- F = avvikelse, varierar med vagntyp
- G = avvikelse, varierar med vagntyp
- H = största tillåtna hastighet högre än 160 km/h
- K = anpassad för trafik i Danmark (avser utrustning för tvåströmsdrift och danskt säkerhetssystem, historiskt betydde K utrustning för dansk tågvärme och öglor för fastsurrning på tågfärja)
- L = största tillåtna hastighet lägre än 160 km/h
- M = vagnen har speciella boggier som medger högre hastighet
- N = avsedd för trafik i Norge
- P/p = 891 mm spårvidd
- R = största tillåtna hastighet 160 km/h
- S = serveringsutrymme
- t = 1067 mm spårvidd (används inte då spårvidden inte längre finns i Sverige)
- T = vakuumtoalett (används vanligtvis inte längre)
- U = saknar toalett (används vanligtvis inte längre)
- X = manövervagn till elmotorvagn
- Y = manövervagn till dieselmotorvagn
- Z = manövervagn till el- och dieselmotorvagn
Dessa är de vanligaste typerna av underlittera, ytterligare historiska varianter har förekommit.
Några kommentarer
- Reglerna är varken absoluta eller alltid konsekventa. Nya bolag behöver inte följa SJ:s gamla regler och kan själva välja littera. Importerade vagntyper kan behålla sitt ursprungliga littera, utan att alla bokstäverna nödvändigtvis betyder något i Sverige. Det gäller t ex personvagnen Bmpz. Nya fordon kan också få andra littera om köparen bestämmer sig för det, som motorvagnen ER1.
- Flera bokstäver kan kombineras, t ex RB för en sittvagn andra klass med serveringsutrymme/bistro.
- S kan i kombination också betyda serveringsutrymme, t ex BS för personvagn andra klass med serveringsutrymme/kiosk.
- Motorvagnar bestående av fast sammankopplade delar har oftast samma huvudlittera. Delarna kan då skiljas genom en bokstav efter huvudlitterat, t ex Y2A, Y2M och Y2B för den tredelade Y2-motorvagnen. Detta är alltså inte något underlittera i vanlig mening, även om det ser likadant ut, utan A står då för A-vagnen (tågets "framände"), M för mellanvagn och B för B-vagnen. Detta gör det lättare att veta vilken del av tåget det handlar om vid t ex service och reparationer.
Resenärer går på 3 klass-vagnen Co8c 3133 på 1930-talet. 1956 blev 3 klass i stället 2 klass och vagnens littera ändrades från C till B. Co8 blev då Bo8. 1970 försvann "o" för att ange boggier och litterat blev B8. Foto Järnvägsmuseet.SJ:s litteraförändringar 1956...
Fram till 1956 hade SJ tre komfortklasser - första, andra och tredje klass (i många av tågen fanns det dock bara andra och tredje klass, eller enbart tredje klass). Skillnaden mellan första och andra klass handlade vanligtvis inte om bekvämare inredning utan om mer plats och avskildhet i första klass. Samma typ av vagn kunde därför användas både för första och andra klass. Sittvagnar med första klass fanns bara i vissa tåg och hade vagnen kupéer med sex platser såldes bara biljetter till fyra platser i första klass. I nattåg innebar första klass en kupé som bäddades för endast en person.
Sovvagnar med första och andra klass hade littera som började på A, sittvagnar med första och andra klass hade littera B och vagnar med tredje klass fick littera C.
När klassystemet gjordes om till två klasser 1956 blev tredje klass andra klass och andra klass första, medan första klass togs bort. Vagnarnas littera ändrades så att A- och B-vagnar blev A, och C-vagnar blev B.
...och 1970
Eftersom alla vagnar i järnvägens barndom var tvåaxliga fick de första boggievagnarna en gemen (liten) nolla i litterat för att särskilja dem. En andraklassvagn med boggier kunde till exempel ha littera Bo1. I takt med att tvåaxliga vagnar och motorvagnar blev allt mer sällsynta fanns det inte så stor anledning att ange boggier längre och 1970 förenklade SJ sitt litterasystem genom att ta bort nollan. Kvarvarande tvåxliga vagnar fick istället ett "V" i litterat, t ex resgodsvagnen FV1.
En annan förändring gällde motorvagnar. Före 1970 hade SJ använt littera X för motorvagnar med normala stöt- och draginrättningar, d v s skruvkoppel och buffertar, oavsett om de var el- eller dieseldrivna. Elmotorvagnar fick dock tillägget "a" i litterat, t ex Xoa5 (som blev X5 efter 1970). Rälsbussar utan skruvkoppel och buffertar fick littera Y. Efter 1970 ändrades detta så att alla elmotorvagnar fick littera X och alla dieselmotorvagnar fick littera Y.
