X40

X40 3315 i Herrljunga 2024. Foto Frederik Tellerup.

Komfort

3.5 of 5 (11 Votes)

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Elmotorvagn, två eller tre vagnar, första och andra klass
• Antal sittplatser: 143 (två vagnar), 233 (tre vagnar)
• Axelföljd: Bo'2'+2'Bo' (två vagnar), Bo'2'+2'Bo'+2'Bo' (tre vagnar)
• Längd: 55100 mm (två vagnar), 81500 mm (tre vagnar)
• Tjänstevikt: 144 ton (två vagnar), 216 ton (tre vagnar)
• Max axellast: 21,4 ton (två vagnar), 21,5 ton (tre vagnar)
• Effekt: 4 x 425 = 1700 kW (två vagnar), 6 x 425 = 2550 kW (tre vagnar)
• Startdragkraft: 107 kN (två vagnar), 160 kN (tre vagnar)
• Bromsvikt R: 230 ton (två vagnar), 345 ton (tre vagnar)
• Dynamisk vikt: 152 ton (två vagnar), 228 ton (tre vagnar)
• Hastighet: 200 km/h
• Tillverkare: Alstom
• Byggår: 2004-2008
• Byggt antal: 42 (15 st med två vagnar, 27 st med tre vagnar)
• Nummerserie: 3301-3310, 3338-3342 (två vagnar), 3311-3337 (tre vagnar)
• Tillhör: SJ AB

Egenskaper

• Eluttag
• Wifi
• Tillgänglig, lågt insteg
• AC/klimatanläggning

Dubbeldäckaren

SJ beställde 2001 43 motorvagnssätt från den franska tågtillverkaren Alstom, tänkta att användas framför allt i den intensiva trafiken i Mälardalen. Tågen har två våningar och kallas dubbeldäckare hos SJ. X40 är det andra tvåvåningståget i SJ:s historia, det första var Y3 som byggdes på 1960-talet.

Två eller tre vagnar 

Tågen består av två (ändvagn+ändvagn) eller tre vagnar (ändvagn+mellanvagn+ändvagn). 16 tåg levererades med två vagnar, 27 stycken med tre vagnar.

Tågens vagnar har ett tillägg i litterat så att det antingen är X40Z1 (ändvagn), X40Z3 (mellanvagn) eller X40Z5 (ändvagn). I likhet med X31K har vagnarna också nummer i olika nummerserier (33XX, 35XX och 37XX) men det lägsta numret (33XX) används när man pratar om hela tåget.

Upp till fyra tåg kan multipelköras, oberoende av om de har två eller tre vagnar.

Hög hastighet

Högsta hastighet för X40 är 200 km/h vilket är samma som för X2 (X2000), men tågen fick till skillnad från X2 inte korglutning. Därför körs X40 inte riktigt lika snabbt som X2 på kurviga sträckor där korglutningen gör komforten behagligare för resenärerna.

Samma inredning i båda klasserna

Inredningen är av salongstyp med omväxlade eftersittning och fyrgrupper. Det är samma stolar i både första och andra klass och alltså ingen skillnad i komfort mellan klasserna. Förstaklass-avdelningen finns på ovanvåningen i den ena ändvagnen (X40Z1 som har nummer i 33XX-serien). Tågen är utrustade med eluttag och wifi men saknar all typ av servering.

Jämfört med Mälartågs ER1-motorvagnar som också har två våningar så har X40 större fönster och därmed bättre utsikt på framför allt ovanvåningen.

Försenad trafikstart

Det första tågsättet kom till Sverige i februari 2004 för provkörningar. Trafikstarten - som beräknades ske hösten 2004 på Svealandsbanan - fick dock skjutas upp och de första tågen sattes i trafik i februari 2005.

Problem med bland annat dörrar, luftkonditionering och varuautomater tvingade fram frekventa verkstadsbesök. Varuautomaterna där man bl a kunde köpa kaffe plockades till sist bort helt.

X40 3329 i Falköping 2024. X40-tågen är en vanlig syn på Västra stambanan. Foto Frederik Tellerup.

Olika typer av trafik

Tågen har flyttats runt en del mellan olika trafikuppgifter. Tanken var från början att använda tågen i regionaltrafken i Mälardalen men sommaren 2006 gjordes ett försök att använda dem i fjärrtåg Göteborg-Stockholm. Detta var en betydligt längre sträcka än X40 ursprungligen var avsedda för och bl a bagageutrymmena visade sig vara otillräckliga, varför man sedan byggde om vagnarna med mer plats för bagage. Antalet sittplatser i tågen har därför minskat något (siffrorna i faktarutan anger antalet sittplatser efter ombyggnad).

X40 används nu bl a på sträckorna Linköping-Gävle-Ljusdal och Göteborg-Västerås-Stockholm, sträckor som trots sin längd framför allt har regionala resenärer. 

Modernisering

SJ bestämde sig 2023 för att modernisera de 27 X40-tågen med tre vagnar. Moderniseringen kommer att ske 2024-2028 och innebär bl a upprustad inredning. En option finns även på modernisering av tågsätten med två vagnar. Upprustningen görs av VR Fleetcare i Finland och tågen transporteras dit på överföringsboggier då det finska järnvägsnätet har en bredare spårvidd (1524 mm) än det svenska.

Interiörskiss X40. Bild SJ AB.

X40 3319 (tre vagnar) + X40 3339 (två vagnar) i Västerås 2015. Foto Frederik Tellerup.

X40 3308 i Hallsberg 2024. Foto Frederik Tellerup.

Mellanvagn X40Z3 3502 i Stockholm 2006. Foto Markus Tellerup.

Interiör ovanvåning första klass X40 3336 2015. Foto Frederik Tellerup.

Interiör ovanvåning andra klass X40 3341 2021. Foto Frederik Tellerup.

Interiör nedervåning andra klass X40 3334 2017. Foto Frederik Tellerup.

Interiör nedervåning andra klass X40 3336 2015. Foto Frederik Tellerup.

Interiör ovanvåning X40 3301 2004. Foto Markus Tellerup.

Interiör ovanvåning X40 3301 (vänster) och 3309 (höger). Efter en tid i trafik visade det sig att bagageutrymmet var snålt tilltaget varför man byggde om vissa sittplatser till bagageförvaring. Foto Markus Tellerup.

Boggie på X40 3302. Foto Markus Tellerup.

Förarhytt X40 3301 2004. Foto Markus Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Första X40-tåget (omärkt) i Trelleborg 4 februari 2004. Texten på sidan lyder "SJ & Alstom testar nya tåg". Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Jan Lindahl: X40 - en riktig höjdare, artikel i tidningen Tåg 1-2/2001
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag