Uppsala-Gävle

Ostkustbanan*

Gävle C-Fliskär

Ett flygbränsletåg vid Vattholma i april 2011. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: 1874
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Uppsala-Gävle 114 km, Gävle C-Fliskär 9 km
• Dubbelspår: Uppsala-Gävle
• STAX: D2 - 22,5 ton (Uppsala Norra-Samnan E4 - 25 ton)
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Uppsala-Gävle
• ATC: Uppsala-Gävle
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 200 km/h (Gävle-Fliskär upp till 40 km/h)

Historia

I linje med det statliga järnvägsbyggandets förkärlek för att anlägga järnvägarna i inlandet kom Norra stambanans fortsättning norrut från Uppsala att gå västerut via Sala och Krylbo (se Dalabanan). Den mera naturliga sträckningen upp till Gävle fick en enskild järnväg ta hand om.

Järnväg Uppsala-Forsbacka?

Kort efter att staten beslutat att inte bygga stambana Uppsala-Gävle grundades Uppsala-Margretehills Järnvägsaktiebolag år 1870. Margretehill var det dåvarande namnet på Forsbacka - en liten station mellan Gävle och Sandviken längs Gävle-Dala Järnväg (GDJ). GDJ hade nämligen starka förbindelser med Gävle stad, vilket gjorde att staden inte tillät banan från Uppsala att ha sin slutstation i Gävle - det skulle skapa en obehagligt stark konkurrent till GDJ. Först efter ingripande från kungen var Gävle och GDJ tvungna att släppa in konkurrenten och banan fick dras till Gävle. Ända fram till 1913 ingick ändå Margretehill i bolagets namn - först då bytte man formellt namn till Uppsala-Gävle Järnvägar (UGJ).

Efter en byggtid på två år invigdes och öppnades banan i december 1874. På grund av sjukdom deltog för ovanlighetens skull inte den store järnvägsinvigaren Oscar II i de högtidliga ceremonierna. En följd av det dåliga samarbetet med Gävle blev att UGJ inte fick använda GDJ:s station utan man fick sin norra ändstation i form av Gävle Södra en kort bit söder om den existerande stationen. Efter en kort tid - 1877 - invigdes dock den nya gemensamma centralstationen och UGJ:s och GDJ:s spårsystem förbands genom en bro över Gavleån.

Det vackra och byggnadsminnesmärkta stationshuset vid Gävle Södra (arkitekt Gunnar Wetterling) uppfördes till invigningen av Ostkustbanans sträcka Gävle-Söderhamn 1926. Det ersatte då UGJ:s ursprungliga trähus. Redan vid förstatligandet 1933 lades stationen ned och huset har därefter tjänstgjort bland annat som danspalatset Maxim. Foto 2014, Frederik Tellerup.

Flera sidobanor

UGJ startade trafik från och till gruvan i Dannemora (se vidare Örbyhus-Hallstavik) redan i april 1874, det vill säga innan hela huvudlinjen var färdigbyggd. Malmtågen gick från Dannemora upp till hamnen i Harnäs. Samtidigt med huvudlinjen öppnades sidobanan mellan Orrskog (strax norr om Tierp) och Söderfors där ett av traktens många järnbruk låg. Ett annat fanns i Strömsberg dit en annan sidobana - från Tierp - öppnades 1917. Dessa två banor finns inte kvar idag, till skillnad från Bomhusbanan som byggdes för att förbinda Gävle Södra med Kastets sågverk i Bomhus. Denna järnväg öppnades 1892 och fick sedan anslutning med massafabriken Korsnäs via industrins egen järnväg Bomhus-Karskärs Järnväg. Bomhusbanan hade en tämligen omfattande persontrafik fram till det att Gävles spårvägsnät utbyggdes till Bomhus år 1927. Persontrafiken upphörde helt 1930. För den kvarvarande tunga godstrafiken elektrifierades Bomhusbanan så sent som 1996.

Samarbete i nordlig riktning

Gävle-Ockelbo Järnväg (se vidare Norra stambanan) öppnades 1884 och UGJ var majoritetsägare i bolaget. UGJ engagerade sig också i byggandet av Ostkustbanan och var delägare även i detta bolag. Först 1927 invigdes Ostkustbanan i sin helhet och UGJ och OKB hade ett nära samarbete i form av Trafikförbundet Uppsala-Norrland. Även OKB använde Gävle Södra station medan GDJ fortfarande levde på sin kant.

UGJ ånglok B 23 med persontåg vid Järvsta söder om Gävle 1907. Den tredje vagnen efter loket är en restaurangvagn. UGJ var först i Sverige med restaurangvagnar och i början använde man korta tvåaxliga vagnar, men de ersattes snart med boggivagnar som på bilden. Foto Järnvägsmuseet.

Först och bäst på mycket

UGJ var en av Sveriges främsta enskilda järnvägar och var framstående på flera områden. Bland annat var man först med att introducera elektrisk belysning i sina personvagnar. Lokflottan blev så småningom imponerande, exempelvis kan nämnas de tre kraftfulla tankloken nr 27-29 som är de största tanklok som funnits i Sverige.

Bäst ihågkommet är kanske UGJ för att man 1894 blev först i Sverige med restaurangvagn i sina tåg

Bäst ihågkommet är kanske UGJ för att man 1894 blev först i Sverige med restaurangvagn i sina tåg. Eftersom de tre rullande restaurangerna var korta tvåaxliga vagnar gick de alltid kopplade till en godsfinka där alla råvaror och attiraljer förvarades.

Uppsala-Gävle som statsbana

UGJ förstatligades 1933 tillsammans med Ostkustbanan. Eldrift togs i bruk bara fyra år därefter - en ovanligt kort tid bland de statsövertagna banorna vilket speglar järnvägens karaktär av stambana. Så småningom kom järnvägen att överta rollen som främsta förbindelse mellan Stockholm och Norrland från stambanan Uppsala-Krylbo-Storvik.

Ursprungligen användes tre X10-motorvagnar för lokaltrafiken Uppsala-Tierp (Upptåget). Här ses en av dem, 3188, passera kyrkan i Gamla Uppsala sommaren 1994. Idag är linjen upprivd här och flyttad ner i tunnel. Foto Markus Tellerup.

Nystart för lokaltåg - Upptåget

1975 lades den lokala persontrafiken Uppsala-Gävle ned. Den återuppstod på delen Uppsala-Tierp år 1991 då Upplands Lokaltrafik startade trafik med tre egna X10-motorvagnar under namnet "Upptåget". Trafiken utsträcktes efter hand till hela sträckan Uppsala-Gävle (och Uppsala-Sala). I juni 2022 blev Upptåget en del av Mälartågs trafik.

Ett tåg mot Stockholm bestående av X55 3345 vid Gamla Uppsala i juni 2017. I bakgrunden syns kungshögarna, kyrkan och till höger mynningen till tunneln under området. Foto Markus Tellerup.

Dubbelspårsbygge under 25 år

Från början av 1990-talet har banan i etapper byggts ut till dubbelspår. Mestadels lades ett ytterligare spår intill det existerande men på bland annat en sträcka norr om Örbyhus byggdes en helt ny linje.

Två flaskhalsar längs vägen kvarstod under lång tid. Sträckan Skutskär-Furuvik blev kraftigt försenad men den nya dubbelspåriga sträckningen som ersatte den gamla krokiga linjen kunde till slut invigas i juni 2016. Ett nytt spår till Skutskärs massafabrik säkrade dess järnvägsförbindelse.

Den ännu kortare flaskhalsen genom Gamla Uppsala blev kvar ännu ett år. Arbetet med denna sträcka drog ut på tiden bland annat p g a det kulturhistoriskt mycket känsliga området. Lösningen blev att lägga järnvägen i en 600 meter lång tunnel. Under 2017 blev till slut hela sträckan Uppsala-Gävle dubbelspårig.

SJ-tåg mot Sundsvall, bestående av en X55-motorvagn, i Uppsala 2024. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Persontrafik: Banan trafikeras av SJ:s snabbtåg X2 och X55 Stockholm-Sundsvall/Östersund, Intercitytåg Stockholm-Östersund, och regionala tåg (Linköping-) Stockholm-Gävle. Sedan 2006 utgörs regionaltågen av dubbeldäckaren X40. Vidare ses SJ:s nattåg mellan Stockholm och Jämtland/övre Norrland på banan.

Sedan augusti 2006 finns lokaltrafik på hela sträckan Uppsala-Gävle. Trafiken som kördes under namnet Upptåget blev i juni 2022 en del av Mälartåg. Motorvagnar av typerna ER1 och X50 används.

Godstrafiken utförs bl a av Green Cargo med lok typ Rd2/Rc4. Flygbränsletågen från Gävle till Brista söder om Märsta är ett dagligt inslag. I övrigt förekommer bland annat långväga kombitåg från och till terminalen vid Älvsjö godsbangård. På sträckan Örbyhus-Gävle går även enstaka dieselloksdragna tåg från och till banan till Hallstavik.

Både sträckan Skutskär-Gävle och Bomhusbanan har en omfattande godstrafik av timmer och flis till skogsindustrierna samt produkter i motsatt riktning. Virkestransporterna utförs bl a av Hector Rail.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

• Trafikverket: Trafikinformation
• 1409 Trafikinformation
• Resrobot - reseplanerare för hela Sverige

För den specialintresserade:

• Trafikverkets tågplan
• Jvgfoto.se Trafikinfo

Annons

Järnvägsmuseets Y7-rälsbuss och en X40-motorvagn på Gävle C i juli 2024. I Gävle ligger Järnvägsmuseet och sommartid kör museet museitåg mellan museet, Gävle C och Tåghallen där många av museets fordon finns samlade. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Efter Uppsala C (U, 0 km) går tåget genom den centrala staden och horder av cyklande studenter och andra står ofta och väntar vid vägkorsningarna. En bit norr om Uppsala C viker banan mot Sala av västerut. Under 2004 färdigställdes utbyggnaden till dubbelspår fram till Löten (Ltn, 2 ½ km). Här rullar vi in på den nya sträckningen under Gamla Uppsala som togs i bruk i maj 2017. Järnvägen går alltjämt nära förbi gravhögarna och kyrkan i Gamla Uppsala (4 km) men delvis alltså nergrävd i tunnel. Från Samnan (Sam, 6 km) finns dubbelspår sedan länge. Här korsar banan E4:ans nya förbifart öster om Uppsala, en del av den nybyggda motorvägen mellan Uppsala och Gävle.

Vi passerar Upptågets stationer i Storvreta (Srv, 12 km), Vattholma (Vha, 20 km) och Skyttorp (Syt, 26 km). Vattholma och Skyttorp är endast hållplatser - krysstationen emellan dem heter Salsta (Sas, 22 ½ km). De flesta av UGJ:s stationshus byggdes i trä och finns inte längre kvar men stenhuset i Skyttorp är ett undantag och kan ses på vänster sida. Efter Skyttorp passeras även krysstation Järlebo (Jlo, 32 ½ km). Före utbyggnaden till dubbelspår fanns en mötesstation vid namn Knypplan (39 km) mellan Skyttorp och Örbyhus. Ursprungligen hette stationen Vendeln. Fornfynd i området har för övrigt gett upphov till begreppet Vendeltiden för epoken kring 550-800 år e.Kr. i Sverige.

Upptåget stannar till i Skyttorp i november 2014. På det före detta stationshuset anges inte avståndet till Stockholm, däremot till Gävle och Uppsala - ett arv från tiden som enskild järnväg. Foto Markus Tellerup.

I Örbyhus (Öh, 44 km) ansluter banan från Hallstavik. Här börjar en nybyggd sträckning som även innefattar en station för Upptåget - Tobo (Tbo, 49 km). Den gamla enkelspåriga linjen passerade förutom Tobo även Gåvastbo. Vid krysstation Skärpan (Säp, 55 km) är vi åter inne på den gamla sträckningen. En stund senare nås Tierp (Tip, 62 km) där regionaltågen stannar men inte X2000-tågen. Den 9 kilometer långa sidolinjen till Strömsberg revs upp redan 1945 efter att Strömsbergs bruk lagts ned 1941.

Från Orrskog (Os, 71 km) fanns tidigare en sidobana till Söderfors. Persontrafiken på denna upphörde 1962 medan viss godstrafik fanns kvar till 1989. Banan revs upp 1993. Mehedeby (Meh, 76 km) är den första av de tre senast öppnade hållplatserna för Upptåget på sträckan Tierp-Skutskär. Dessa kom till under 2007-08. Krysstation Marma (Mrm, 80 km) passeras sedan. Marma norra (Maa, 81 km) är det tekniska namnet på nyöppnade Marma hållplats.

Det norrländska skogslandskapet har dominerat alltsedan Tierp, men den egentliga gränsen till Norrland passeras först vid Älvkarleö där järnvägen korsar Dalälven. Bron byggdes ny 1982 och kompletterades sedan till dubbelspår på 90-talet. Älvkarleby (Äkb, 88 ½ km) är den tredje av de nya hållplatserna. Från Älvkarleö (90 km) f d station blev utbyggnaden till två spår på den raka sträckan upp till Skutskär färdig först 2005.

Dagens station Skutskär (Sur, 97 km) har ett sydligare läge än den gamla stationen. Skutskär, som är centralort i Älvkarleby kommun, återfick tåguppehåll när Upptågets utökade trafik startade i augusti 2006. I ytterligare tio år - innan den nya dubbelspårssträckningen mellan Skutskär och Furuvik öppnade - fortsatte tågen förbi Skutskärs gamla station (med ett stationshus från 50-talet som ännu finns kvar) och mycket nära det imponerande men säreget luktande pappersmassabruket. Här fick man också en glimt av Östersjön. Fabriken förbinds idag med ett sidospår från den nya linjen. Nära norra änden av fabriksområdet låg Harnäs station och hamn som var betydande för UGJ:s godstrafik, bland annat tack vare utskeppningen av malm från Dannemora.

Ett järnvägsmuseum i världsklass

Sveriges Järnvägsmuseum - numera Järnvägsmuseet - öppnade redan 1915 i Stockholm. 1970 flyttades verksamheten till Gävle. Här på Sörby Urfjäll i södra Gävle hade UGJ och OKB sina lokstall som sedan togs över av SJ. 1968 invigdes en ny verkstad vid godsbangården norr om Gävle C och de gamla lokstallen kunde tas över av museet. En omfattande upprustning av utställningarna var klar 2024. Sommartid brukar museet köra museitåg mellan Gävle C och museet så att man enkelt kan ta sig dit. Foto Frederik Tellerup.

Idag går tågen däremot på den nya linjen en bit inåt landet upp till hållplatsen Furuvik (Fvk, 103 km). Djur- och nöjesparken i Furuvik passeras på nära håll på tågets högra sida. Furuvik öppnades av järnvägsbolaget år 1900 tillsammans med en liknande folkpark i Älvkarleö som inte finns kvar. Ett av syftena med detta var förstås att alstra "utflyktsresenärer" till järnvägen. I betydligt modernare tid var Tågkompaniet (numera en del av Vy) ett tag delägare i Furuviksparken och anordnade tågresor dit i egen regi. Hållplatsen fick reguljära uppehåll när lokaltrafiken med Upptåget förlängdes hela vägen till Gävle.

Krysstation Bomansberget (Bom, 108 km) passeras. Vi närmar oss Gävle och den järnvägsintresserade kan hålla utkik åt höger där Järnvägsmuseet håller till, bland annat i UGJ:s gamla lokstall. Strax norr om museiområdet ses spåret från Bomhus - se nedan. Här har också tågtillverkaren Alstom (tidigare Bombardier) en verkstad.

Strax därefter passeras Gävle Södra där stationshuset står kvar vid bangården. Bangårdsområdet hör signaltekniskt till Gävle C (Gä, 114 km). Perrongerna vid Gävle C ligger delvis på en bro över bland annat Gavleån. Gävle C har under 2000-talets första år genomgått en omfattande ombyggnad - inte minst interiört.

Gävle C-Fliskär (Bomhusbanan)

Strax söder om gamla Gävle Södra - numera en del av Gävle C (Gä, 0 km) - tar Bomhusbanan sin början. Den första biten utgör även spårförbindelsen till Järnvägsmuseet men sedan svänger spåret till Bomhus av österut. Det går sedan mellan museiområdet och godsvagns- och loktillverkaren AGEVE:s före detta anläggning. Banan svänger sedan ytterligare mot nordost och går ut på Bomhusudden som sträcker sig ut mot Gävles inre skärgård. Under persontrafiktiden fanns en hållplats i Kristinelund och slutstationen för persontågen var Bomhus (5 km). Stationen döptes om till Korsnäsverken 1933 och sedan ännu en gång till Gävle Östra år 1954.

Lite längre fram går sidospår ut till Kastets sågverk samt Granuddenterminalen där utlastning av Korsnäsverkens produkter via tåg och båt sker. Järnvägstekniskt benämns platsen numera Fliskär (Fär, 7 km) som signalmässigt för övrigt omfattar hela banan. Spåret fortsätter ut till Karskär (9 km) där Korsnäsverkens stora massa- och pappersbruk är beläget. Företaget hade sin första anläggning i Korsnäs utanför Falun, därav namnet, men ingår nu i koncernen BillerudKorsnäs. Sträckan Bomhus-Karskär ägdes av Korsnäsverken fram till 1961 då det togs över av SJ.

X40 3337 som regionaltåg 222 Linköping-Gävle passerar km 20 vid Vattholma i september 2006.

Det före detta stationshuset i Gamla Uppsala i juni 1994. Rivningen av mötesspåret har påbörjats. Spåret blev obehövligt sedan dubbelspåret från Samnan och norrut byggts.

Rc6 1339 med ett Intercitytåg mot Stockholm mellan Vattholma och Storvreta i juni 1996.

Upptåget X52 9064 på väg mot Gävle inväntar ett södergående X40-tåg vid hållplatsen i Skutskär 2006. Den tillfälliga "Y-stationen" i bakgrunden (där dubbelspår än så länge övergick i enkelspår) benämndes Turkiet.

Upptåget som då gick Upplands Väsby-Gävle bestående av två X52-motorvagnar bromsar in vid Furuviks hållplats en regnig septemberdag 2006. Vid nöjesparken i bakgrunden står tre sovvagnar typ WL33 uppställda och fungerar nu som vandrarhem.

Järnvägsmuséets Y6-rälsbuss 1109 på väg mot muséet efter en tur till Gävle C i juni 2004. Spåret till höger är Bomhusbanan.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Bernt Forsberg: Uppsala-Gäfle Järnvägar, Lokomotiven och deras personal, Frank Stenvalls Förlag 1995
- A Jansson: Restaurangvagnen 100 år. Pionjärgärning på Uppsala - Gävle järnväg, Årsboken Spår, Järnvägsmusei Vänner 1994
- Ulf Johansson: Längs spåret Stockholm-Sundsvall, SJ Stab Information och Anfang Förlag 1992
- Jan Lindahl: Premiär för Upptåget, tidskriften Tåg nr 8/1991
- Historiskt.nu om Uppsala-Gävle Järnväg

Om Orrskog-Söderfors
- Lennart Liljendahl, Stationshuset i Söderfors rivs, tidskriften Tåg nr 7/1983

* Trafikverket använder benämningen Ostkustbanan för sträckan Stockholm-Gävle-Sundsvall. Historiskt har begreppet stått för banan Gävle-Sundsvall-Härnösand.