Nässjö-Jönköping-Falköping

Jönköpingsbanan*

Krösatåget X11 3113 på väg från Jönköping till Tranås anländer till Huskvarna den 16 oktober 2015. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: 1862-1864
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 112 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: E2 - 25 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 160 km/h

Historia

Med begreppet Södra stambanan avsågs ursprungligen järnvägen från Malmö i söder till Falköping (Ranten) i norr där den skulle anslutas till den västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Bygget av Södra stambanan påbörjades med den sydligaste delen från Malmö och norrut. Norrifrån stod den första delen (Mullsjö-Falköping) färdig samtidigt som Västra stambanan invigdes i sin helhet november 1862. Ett år senare nådde banan Jönköping och slutligen 1864 sammanfogades banbyggena norr- och söderifrån så att hela Södra stambanan stod klar.

Blev en förbindelselänk

Banan Nässjö-Jönköping minskade i betydelse när tågen mellan Malmö och Stockholm fr.o.m. 1874 kunde gå via den så kallade Östra stambanan (Nässjö-Katrineholm) istället för via Falköping. Banan har sedan dess så småningom mera kommit att bli en förbindelse mellan de västra och "södra" stambanorna med i huvudsak regional trafik.

Två Vättertåg möts i Forserum 2004. Foto Markus Tellerup.

Vättertåg

Persontrafiken utgjordes länge av loktåg med personvagnar. 1994 fick tågen ett särskilt namn - Vättertågen - och X14-motorvagnar i karaktäristisk design infördes. Numera ingår dessa tåg i Västtrafiks ordinarie fordonsflotta och har fått samma design som deras övriga tågsätt. Idag använder Västtrafik Reginamotorvagnar på Jönköpingsbanan och många tåg går hela vägen till Göteborg. Banan trafikeras också av SJ med en direktförbindelse med snabbtåg mellan Stockholm och Jönköping via Nässjö.

Tåg mot Falköping inväntar avgång i Jönköping medan ett godståg passerar. Foto 2024, Frederik Tellerup.

Trafik

PersonTrafik: Hela sträckan trafikeras av Västtrafik med Reginamotorvagnar som går Nässjö-Falköping-Göteborg/Skövde. Jönköpings Länstrafik (Krösatågen) kör också på sträckan Tranås-Nässjö-Jönköping med motorvagnar typ X11 och X14.

Godstrafiken är relativt omfattande, något mera på sträckan Nässjö-Jönköping än på den nordliga bandelen. Viss godstrafik är genomgående men de flesta godståg har godsbangården i Jönköping som start- eller slutpunkt. Green Cargo dominerar trafiken med ellok typ Rd2/Rc4 samt Re.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

• Trafikverket: Trafikinformation
• 1409 Trafikinformation
• Resrobot - reseplanerare för hela Sverige

För den specialintresserade:

• Trafikverkets tågplan
• Jvgfoto.se Trafikinfo

Annons

Stationen i Falköping 2024. Foto Markus Tellerup.

Beskrivning

Strax efter Nässjö C (N, 0 km/km 112) viker banan av mot nordväst från Södra stambanan. Efter en dryg halvmil passeras Äng (Äng, 9 km/km 104) vars station dock passeras utan uppehåll av de flesta tåg. Banan slingrar sig förbi linjeplats Krökesbo (Kröb, 14 km/km 99) fram till stationen i Forserum (Fm, 16 km/km 96). Det ursprungliga stationshuset i Forserum ersattes av ett mindre år 1964. Tenhult (Th, 27 km/km 85) är nästa uppehåll. Sedan går banan norrut upp till de två sammanvuxna städerna Huskvarna och Jönköping. Tåget stannar först på Huskvarna (Hka, 36 km/km 76) station. Stationen ligger en bit upp vilket ger fin utsikt över staden och Vättern på höger sida. Framme i Jönköping ses spåret från godsbangården ansluta på vänster sida. På detta spår inkommer även tågen från Vaggeryd.

Tågmöte i Huskvarna i oktober 2015. Det nedgångna stationshuset från 1944 hade vid tidpunkten precis räddats från rivning. Foto Markus Tellerup.

Strax före Jönköping C (Jö, 43 km/km 69) rullar tåget ut helt nära Vätterns strand innan det stannar vid stationen. Jönköping har idag järnvägar i tre riktningar men har haft ytterligare två: Den ena var den så kallade Gripenbergsbanan som aldrig nådde Gripenberg (söder om Tranås) men väl till Vireda en bit mer än halvvägs. Banan hade 600 mm spårvidd, byggdes på 1890-talet och lades sedan ned på 1930-talet. Till detta kommer Borås-Ulricehamns Järnväg som förlängdes till Jönköping 1940 och i samband med detta togs över av staten. Banan mellan Ulricehamn och Jönköping blev bara 20 år gammal innan den lades ner. Delen Bottnaryd-Jönköping låg dock kvar betydligt längre och användes för grustransporter fram till 1996.

Ett godståg draget av Rd2 1105 i Jönköping 2015. Utmärkande för Jönköping C är närheten till Vättern samt att bara ett plattformsspår för de genomgående tågen finns. Tack vare växelkrysset mitt i bild kan tågen ändå mötas vid plattform. Foto Markus Tellerup.

Efter Jönköpings station fortsätter banan norrut längs Vätterns sydvästligaste hörn. Eftersom Jönköpingsbanan i stort sett enbart trafikeras av regionaltåg gör vi täta uppehåll. Bankeryd (Bry, 54 km/km 59) är första stopp efter Jönköping. Här svänger banan först mot sydväst och sen norrut igen. Vi korsar gränsen till Västergötland men sedan 1997 sträcker sig Jönköpings län ända fram till Sandhem. Vi rullar upp till Habo (Ho, 62 km/km 50) där tåget stannar nästa gång. Habo fick ett nytt stationshus 1949 men det första i trä lever kvar som begrepp - den så kallade Habomodellen kan ännu beskådas i bland annat Knivsta.

Från Habo går det rakt västerut förbi linjeplats Brogården (Bgd, 64 km/km 48) fram till Mullsjö (Mu, 75 km/km 38) station. Tåget korsar sjön Stråken. Sedan blir banan mindre krokig och passerar Sandhem (Sm, 86 km/km 26) där enbart vissa tåg stannar. Här är  det ursprungliga stationshuset bevarat men flyttat en bit in i samhället. Därefter blir det hittills skogsdominerade landskapet mera öppet. Mellan Sandhem och Vartofta har funnits en nu nedlagd station i Kättilstorp (93 km/km 19).

Ett godståg mot Falköping passerar Mullsjö 2015. Här som vid de flesta stationer längs Jönköpingsbanan är det ursprungliga stationshuset rivet. Nybygget med väntsal ovanför perrongen (i viss mån i samma stil som kommunhuset i bakgrunden) invigdes 2005. Foto Markus Tellerup.

Vartofta (Vf, 101 km/km 11) mötesstation ligger ute på slätten. Vartofta är en gammal järnvägsknut och ursprunglig slutpunkt för Tidaholms Järnväg (TJ) som förband Tidaholm med Vartofta från 1906. TJ tog året efter även över banan från Vartofta till Åsarp som från början tillhörde Ulricehamns Järnväg och sedan blev en sidolinje till Västra centralbanan mellan Landeryd och Falköping. Denna korta linje lades ned redan 1918 medan Tidaholm-Vartofta trafikerades ända till 1989 med godståg (persontrafiken lades ned 1970). Banan revs upp 1995.

Efter Vartofta närmar sig tåget Falköping med dess platåberg som reser sig upp ur jordbrukslandskapet. Omedelbart före Falköping C (F, 112 km/km 0) ansluter banan till Västra stambanan från Göteborg. I Falköping hade banan tidigare en centralt belägen station som benämndes Falköping Stad (senare Falköping Södra) förutom Falköping-Ranten (nuvarande Falköping C). Falköping Stad/Södra betjänades även av Västra Centralbanan som anslöt här och de båda linjerna hade parallella spår upp till Falköping C.

Ett tåg Skövde-Nässjö bestående av X50 3290 gör uppehåll i Habo 2015. Foto Markus Tellerup.

Tåg mot Jönköping/Skövde inväntar avgång i Nässjö 2014. Till höger ankommande tåg från Norrköping och längst bort skymtar ett tåg mot Oskarshamn. Foto Frederik Tellerup.

Vid en tidpunkt då förnyelsen av de svenska järnvägarna i övrigt var begränsad - 1983 - fick Jönköping ett nytt stationshus ritat av Carl Nyrén. Huset utmärks av klocktornet och de stora fönstren ut mot Vättern. 2001 kompletterades huset med en ny bussterminal och blev resecentrum. Foto 1989, Markus Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Lars-Henrik Larsson: Nytt stationshus i Jönköping, tidskriften Tåg nr 7/1983
- Per Ljungberg: Brobyte i Jönköping, tidskriften Tåg nr 4/1993
- Stig Lundins historiska hemsida: Södra stambanan

Om Gripenbergsbanan
- Olof Thulin: Gripenbergsbanan, Ett stycke småländsk järnvägshistoria i ord och bild, Skärstads Hembygdsförening 1979
- Lennart Welander: Jönköping-Gripenbergs Järnväg, föreningen Östra Södermanlands Järnväg 2000

Om Tidaholms Järnväg
- Svante Forsæus: Tidaholms Järnväg, Stenvalls Förlag 2003
- Historiskt.nu: Tidaholms Järnväg

* Trafikverkets nutida benämning. Banan ingick ursprungligen i begreppet Södra stambanan som då omfattade sträckan Malmö-Nässjö-Falköping.