
Historia
Denna järnväg var statlig och öppnades officiellt den 27 juli 1876 för både person- och godstrafik.
En järnväg till fästningen
Att en liten bibana vid den tiden byggdes av staten har förstås att göra med att dess huvudmotiv var att underlätta förbindelserna med den blivande fästningen vid Karlsborg. Bygget av fästningen startade redan 1820 men den togs inte i bruk förrän 1909 - och riktigt slutförd i linje med de ursprungliga planerna var den inte heller då.
Fästningen är ovanlig belägen mitt i landet som den är, men det var en medveten tanke vid tiden att stärka det så kallade "centralförsvaret". I händelse av krig skulle Sveriges statsledning flytta hit - orten kallar sig därför fortfarande "Sveriges reservhuvudstad". Det militära modet svängde dock och fästningen upphörde att fungera som sådan redan 1925.

Järnvägen levde kvar fästning förutan
Även utan regelrätt fästning har Karlsborg levt kvar som garnisonsstad och industrierna i orterna längs banan, främst Tibro, bidrog även de till att banan kunde leva kvar. Vissa turer hade anslutning i Rödesunds hamn (cirka en kilometer från Karlsborgs station) med båten över Vättern till Motala. Denna trafik upphörde 1937 då spåret till hamnen lades ner. Samma år elektrifierades banan.
Efter elektrifieringen användes bl a Hd- och Hg-lok i tågen. Rälsbussar sattes in i persontrafiken under 1960-talet och brist på eldrivna sådana gjorde att det oftast var dieseldrivna Y6/Y7-vagnar som användes.
Nedläggningar
1986 lades persontrafiken ned och 1993 var det godstrafikens tur. Ett privat företag, Skövde-Karlsborgs Järnvägs AB, återupptog dock godstrafiken 1995, men den upphörde igen efter några år. Bandelen Tibro-Karlsborg stängdes av Banverket 2003 vilket innebar att underhållet upphörde. 2006 gick de sista vagnuttagningarna på sträckan Skövde-Tibro och denna bandel lades formellt ned av Trafikverket 2018.
Upprivning
Bangården i Karlsborg revs 2017. Resten av banan revs upp under 2023.
Beskrivning

Strax öster om Tibro station är spåret vidare mot Karlsborg avstängt med hjälp av en stoppbock. Foto i juli 2004.
Karlsborgsbanan tog av från Västra stambanan vid norra utfarten från Skövde (Sk, 0 km/km 313) station. Järnvägen gick genom ett öppet landskap förbi Husebygård (5 km/km 318) där en hållplats anlades 1944. Den blev ganska kortlivad - som de flesta hållplatser drogs den in på 60-talet. Igelstorp (Ip, 8 km/km 321) är en av fyra före detta mellanstationer längs banan. Kungsryd (13 km/km 326) och Balteryd (17 km/km 330) före detta hållplatser passerades innan banan nådde Tibro (Tbr, 19 km/km 332). Tibro var den största orten längs Karlsborgsbanan. Tibro har flera möbelindustrier och kommunen kallar sig "Sveriges möbelcentrum".
Karlshagaby (24 km/km 337) och sedan Örlebadet (26 km/km 339) före detta hållplatser följde efter Tibro. Örlebadet var den enda hållplatsen som överlevde 60-talet. Fagersanna (29 km/km 342) var den tredje mellanstationen när det begav sig. Marhultsby (32 km/km 345) var tidigare namnet på en hållplats. Efter Mölltorp (36 km/km 349) före detta station fortsatte banan ut på den udde i Vättern på vars spets Karlsborgs fästning byggdes. Stationshuset i Karlsborg (Kbg, 44 km/km 357) har tagits över av en restaurang.
Fram till 1937 gick vissa persontåg vidare en kilometer till Rödesunds hamn för att ansluta till Göta kanals båttrafik. Detta spår revs upp 1979.
Mer om banan
- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Svante Forsæus: Karlsborgsbanan och järnvägen i Skövde, Stenvalls förlag 2007
- Lars-Henrik Larsson: Nedläggning av Karlsborgsbanan, tidskriften Tåg nr 6/1986
- Rolf E Ahlrik: Slutet nära för Karlsborgsbanan, tidskriften Tåg nr 10/2004
- Historiskt.nu om Skövde-Karlsborg
Generella länkar:
- Trafikverket: Järnvägskarta
- Banvakt.se